Vilka trender ser vi för barn?

Barns livsmiljö i Stockholms län

Barn och ungdomar i Stockholms län växer upp i vitt skilda miljöer i allt från storstad till glesbygd. Olika uppväxtmiljöer i kombination med skillnader i levnadsvanor och sociala och ekonomiska förutsättningar, har betydelse för hur och vilka miljöfaktorer barn utsätts för. Miljöfaktorer kan vara både hälsoskadliga, som buller och luftföroreningar, som hälsofrämjande som grönområden och en riklig biologisk mångfald. Hur samhället planeras och organiseras påverkar också barns och ungdomars exponering för miljöfaktorer.

För att få en överblick över hur länets barn och ungdomar påverkas av miljön genomförs återkommande omfattande enkätundersökningar för barn, den senaste 2019, Barnens miljöhälsoenkät (BMHE 19). Enkäten innehåller en rad frågor om hur barn exponeras för miljöfaktorer, vilka besvär de upplever och hur deras hälsotillstånd är, i kombination med frågor om utom- och inomhusmiljö, levnadsvanor och kost. 

Trender kopplade till olika miljöfaktorer

Luftkvalitet

Luften i Stockholms län är generellt god, men det är viktigt att fortsätta förbättra luftkvaliteten, då vi fortfarande inte klarar miljömålskraven för luft i länet. WHO:s nya riktvärden från 2021 visar att även mycket låga nivåer av luftföroreningar är skadliga för hälsan. Värst utsatta är de som regelbundet vistas i anslutning till, eller är boende invid större gator och trafikleder i tätorterna, särskilt med bebyggelse på bägge sidor. Luftföroreningar kan både orsaka, bidra till och förvärra sjukdomar och inverkar även på livslängden hos befolkningen eftersom det är så många som exponeras. Påverkan av folkhälsan är sammantaget stor och hos barn, som är extra känsliga för luftföroreningar då de andas mer i förhållande till sin kroppsvolym kan exponering innebära utvecklande av astma och olika luftvägsproblem samt nedsatt lungfunktion. Känsligast för exponering är små barn. De finns även en koppling till moderns exponering för luftföroreningar och låg födelsevikt hos barn.

BMHE 19 visar att majoriteten av vårdnadshavarna till barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år upplever såväl luftkvaliteten inuti som utanför bostaden som god eller mycket god. Resultaten visar ingen förändring för den tid barn vistas i trafiken i jämförelse med tidigare år, däremot syns det en utveckling mot mindre andel aktiv transport (gå eller cykla), i jämförelse med tidigare undersökningar. Det är vanligare att barn i tätorter besväras av avgaser och dålig luftkvalitet. Likaså är andelen barn som besväras av dålig luftkvalitet större bland dem med bostadsfönster som vetter mot en större väg, drygt 14 procent i jämförelse med 6 procent utan fönster mot trafikerad väg. En kraftig minskning av vägtrafiken i tätortsmiljön skulle innebära den enskilt mest effektiva förbättringen av luftkvaliteten i Stockholms län.

Buller och höga ljud

Omgivningsbuller är en av de miljöfaktorer som påverkar flest människor i Stockholms län där de flesta lever i tätorter där bullernivåerna ofta är högre. Buller är dock ofta ett stort problem också utanför tätorterna, framförallt för boende nära motorvägar och andra stora vägar, järnvägar eller under inflygningen till länets flygplatser. Exponeringen för buller riskerar att öka framöver, på grund av ökad urbanisering, förtätning av bebyggelsen och ökande trafikmängder, men även på grund av att riktvärdena för trafikbuller lättats i relation till nybyggnation.

Barn exponeras dagligen för stora mängder buller både i förskola/skola och i hemmet och i olika utomhusmiljöer. Under senaste decennierna har även andelen tolvåringar som dagligen lyssnar på potentiellt hörselskadande hög musik i hörlurar ökat. Barn omges ofta av höga ljudnivåer som förutom risken för hörselskador, kommunikations- och sömnproblem, koncentrations- och inlärningssvårigheter även kan ge upphov till fysiologiska stressreaktioner. Forskning visar dessutom att långvarig exponering för trafikbuller ökar risken att drabbas av andra allvarliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

Det finns idag ingen uppskattning av hur många barn som utsätt för skadliga bullernivåer i länet, men BMHE 19 visar på ökade problem hos dem som bor i bullerutsatt läge. Cirka 25 procent av barnen i Stockholms län, som bor i flerbostadshus, har bostadsfönster mot en större gata, trafikled, järnväg eller industri. Mest utsatta är boende i tätorter och flerbostadshus. Även buller från grannar och andra barn kan upplevas som störande. Många skolor har höga ljudnivåer, särskilt i skolmatsalar och gymnastiksalar. BMHE 19 visar en markant ökning av bullerstörningar från framför allt vägtrafik bland 12 åringar, 8,9 procent, jämfört med 4,3 procent 2011, andelen varierar dock mellan olika kommuner, där barn i tätortskommunerna rapporterar mest störningar.

För att begränsa barns exponering för buller bör förändringarna göras vid källan. Minskade vägtrafiknivåer och förbättringar vad gäller ljudnivåerna i skolor och förskolor är viktiga åtgärder. Vidare bör barns lyssnande till hög musik i hörsnäckor och hörlurar minska.         

Klimatförändringar och grönstruktur

Det råder idag konsensus om pågående klimatförändringar och att dessa förutom temperaturhöjningar inbegriper en rad komplexa processer som såväl direkt som indirekt påverkar människors hälsa. Enligt UNICEF är barn särskilt utsatta för klimatförändringar, vilka globalt sett utgör ett reellt hot mot rätten till en trygg uppväxt och överlevnad. Barn är ofta mest sårbara i olika krissituationer, de är också känsligare för att utsättas för höga temperaturer, försämrad dricksvattenkvalitet och ökade luftföroreningar än vuxna. Här är barn ur socioekonomiskt svaga grupper särskilt utsatta.

Enligt BMHE 19 upplever många barn en stark oro för klimatförändringarna, i storstadskommunerna uppger 26 procent av tolvåringarna att de ofta eller mycket ofta oroar sig för klimatförändringar. I Stockholmsområdet förväntas klimatförändringar medföra större förekomst av kraftiga oväder och översvämningar, längre perioder av höga temperaturer och ökande risk för så kallade värmeöar i urbana landskap och fler skogsbränder i omkringliggande naturområden. Enligt BMHE 19 uppgav 41 procent av vårdnadshavarna i Stockholms län att de under sommarhalvåret ofta hade problem med för höga temperaturer inomhus.

Den snabba utbyggnaden av Stockholmsregionen och de starka ekonomiska intressena som är förknippade med mark allra helst i de mer centrala områdena, innebär tvärtemot empirin, ett ständigt minskande utrymme för grönska. Flera studier belyser sambandet mellan självrapporterad livskvalitet och hälsa och tillgång till grönområden i sin närmiljö, en kunskap som måste få genomslag i stadsplaneringen, inte minst för barn. Forskning visar på vikten av barns fysiska aktivitet för att må bra och utvecklas både fysiskt och mentalt. Något som till stor del kan främjas genom närmiljöns utformning. Möjlighet till säker utevistelse, att kunna gå eller cykla själv till skola, vänner eller aktiviteter och att det finns fysisk plats, företrädelsevis naturområden, för spontan lek och interaktion är starkt bidragande till barns välmående och hälsa.

Vistelse i gröna miljöer visar på samband med bättre kognitiv utveckling, minskade symptom av till exempel ADHD, bättre mental hälsa, minskad stress och ökad fysisk aktivitet. Lek och vistelse i grönområden, framförallt naturmiljöer har även visat sig gynna barns emotionella utveckling och färre beteendeproblem som aggression och mindre risk för fetma. Enligt BMHE 19 var andelen barn som regelbundet besökte grönområden lägre bland dem som inte hade tillgång till grönska inom gångavstånd från bostaden. Även socioekonomi verkar inverka på nyttjande av grönområden. Resultaten visar att gruppen med två utomlands födda vårdnadshavare var andelen barn som ofta besökte naturområden cirka 14 procent lägre än för övriga barn.  Positiva upplevelser av naturvistelse i barndomen verkar inverka inte bara på hur man senare i livet förhåller sig till livet, utan också på ens engagemang i miljöfrågor i allmänhet. Att vidmakthålla livskraftiga grönstrukturer i Stockholmsområdet, inte bara i kranskommuner utan i tätorterna, är en viktig investering i befolkningens hälsa såväl i dagens samhälle som för framtiden.

Kemikalier och andra miljöföroreningar

I dagens samhälle exponeras vi för en enorm mängd olika kemikalier, varav vissa är direkt skadliga för hälsan. Särskilt barn och unga, som fortfarande växer och utvecklas är känsliga för exponering av toxiska ämnen. I vår omgivningsmiljö är luftföroreningar en av de största orsakerna till exponering för skadliga kemikalier, liksom vatten och föda. Livsmedel som kan innehålla höga halter av kemikalier är framförallt Östersjö- och insjöfisk, varför barn och gravida uppmanas att undvika att konsumera den sortens fisk oftare än 2-3 gånger per år. Miljögifter som modern exponerats för kan överföras tillfostret. Spädbarn kan även få i sig kemikalier genom amning eller otjänligt vatten som bröstmjölksersättning eller välling spätts med. Värt att understryka är att nyttan av att amma vida överstiger riskerna.

BMHE 19 visar en skillnad utifrån utbildningsnivå hos vårdnadshavare som uppger att de alltid eller ofta undviker kemikalier när de köper mat till sina barn, där högre utbildning innebär att man undviker kemikalier i större utsträckning.

Kemikalier kan även tas upp genom hudexponering och via inandning av partiklar exempelvis under vistelse i förorenade områden. Markföroreningar kan särskilt påverka småbarn som både andas mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt, och som har en benägenhet att stoppa till exempel jord i munnen. Även i vår inomhusmiljö tenderar barn att exponeras mer än vuxna för kemikalier, bland annat eftersom de befinner sig på lägre höjd och gärna leker på golvet där kemikalier från elektronik och inredning med mera ansamlas i damm. På senare år har multiexponeringar, så kallade cocktaileffekter, blivit alltmer uppmärksammade. Där man belyser risken för samverkande effekter av den mängd olika kemikalier vi exponeras för och som dels interagerar sinsemellan, dels varierar mellan individer, vilket gör effekterna svåra att överblicka.

Inomhusmiljö

Barn tillbringar mycket tid inomhus, i hemmet, i förskola/skola och för olika fritidsaktiviteter, vilket gör inomhusmiljön av stor betydelse för de miljöfaktorer vi exponeras för. Till de miljöfaktorer man räknar in i inomhusmiljön hör temperatur, belysning, buller och inte minst inomhusluftens sammansättning och innehåll beträffande kemiska och biologiska föroreningar i form av partiklar eller gasformiga ämnen.

BMHE 19 visar en ökning av 12-åringar som hade besvär av inomhusmiljön minst en gång i veckan, i jämförelse med 2011 års undersökning, det vanligaste besväret är trötthet, följt av huvudvärk. Inomhusmiljö ingår i det svenska miljömålsarbetet och innebär att människor inte skall utsättas för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, skadliga radonhalter eller andra hälsorisker. För lokaler där barn vistas är det särskilt viktigt att tillgodose en god ventilation, bra städning utan skadliga kemikalier och använda byggmaterial och inredning som avger låga halter av kemikalier.

UV-strålning

Solljus är av stor betydelse för hälsa och välbefinnande, inte minst för barn. Det styr dygnsrytmen och är centralt för bildandet av D-vitamin i huden, vilket är extra viktigt för barn då det är nödvändigt för skelettets tillväxt. Samtidigt finns det risker med för mycket exponering för UV- strålning och att bränna sig i solen, vilket ökar risken att utveckla hudcancer i vuxen ålder. Här spelar hudtyp en stor roll och ljusa barn med lite pigment löper större risk att bränna sig.

BMHE 19 visar att 18 procent av fyraåringarna och 41 procent av tolvåringarna har bränt sig i solen någon gång under de senaste 12 månaderna. Det syns dock en tendens till minskning av andelen barn som bränt sig sedan tidigare undersökningar. För att skydda barn från att bränna sig i solen är täckande kläder, keps/hatt eller solskyddsmedel viktiga att använda vid direkt exponering. Det rekommenderas också att undvika att vistas direkt i solen mitt på dagen och att barn har tillgång till utevistelse med möjlighet till skugga är av stor vikt för en hälsosam exponering för solljus.

Miljötobaksrök

Miljötobaksrök, eller passiv rökning, innehåller en stor mängd skadliga ämnen vilka orsakar eller misstänks orsaka cancer. Barn är känsligare än vuxna för miljötobaksrök och bör skyddas från att inandas röken eller för att genom mamman få i sig nikotin under fosterstadiet. Sverige hör till de länder i världen med lägst andel rökare, vilket också minskar exponeringen av miljötobaksrök.

I BMHE 19 syns en minskning av barns exponering för miljötobaksrök över tid, med allt färre rökare i befolkningen och framförallt färre som röker inomhus. Andelen kvinnor som använde någon form av nikotin (snus, cigaretter eller nikotinersättningsmedel) i Stockholms län är lägre i storstadskommuner och förortskommuner än i övriga kommuner. Mindre än en procent av barnen i Stockholms län bor tillsammans med en vårdnadshavare som uppger sig röka inomhus. Exponeringen skiljer sig dock mellan olika befolkningsgrupper och det finns en tydlig koppling till vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Det är vanligare att lågutbildade än högskoleutbildade vårdnadshavare röker. Socioekonomiskt utsatta barn är även mer exponerade för miljötobaksrök inomhus. Barn utsätts ofrivilligt för miljötobaksrök och det är viktigt att fortsätta insatser med målet om rökfrihet, till befolkningen i barnafödande ålder.

Allergi och överkänslighet

Allergier och överkänslighet är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger besvär från luftrör, näsa, ögon hud och mag-tarmkanal. Orsaken till allergisjukdomar är ofullständigt kända men både miljöfaktorer och ärftlighet har betydelse för att utveckla allergier. Olika miljöfaktorer är ofta utlösande eller förstärker besvären. Förutom kyla och ansträngning rapporteras barn med astma och allergi besväras av tobaksrök, klorlukt, damm, starka parfymer, rengöringsmedel och avgaser i större utsträckning än andra barn.

BMHE 19 visar att de flesta vårdnadshavare skattar sina barns hälsa som god eller mycket god. Det syns dock en skillnad hos barn som har en underliggande sjukdom. Andelen barn med astma eller allergi som skattar sin hälsa som god eller mycket god är lägre än för barn utan underliggande sjukdom. Allergisnuva är vanligare hos lite äldre barn, 15 procent av tolvåringarna och 5,2 procent av fyraåringarna uppges ha allergisnuva i BMHE 19. Astmasymtom är vanligt redan hos små barn från cirka ett års ålder och orsakas oftast av virusinfektioner, medan allergisnuva oftast utvecklas först i skolåldern. Enligt BMHE 19 har 14 procent av fyraåringarna och 10 procent av tolvåringarna astma. Även eksem är vanligt bland barn och ungefär hälften av dem som utvecklar eksem får dem redan i ettårsåldern. För många barn växer dock både besvär av astma och eksem bort.

Jämlik miljöhälsa

Likvärdiga förutsättningar såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt är själva grunden för en jämlik hälsa och utveckling. Flera studier visar att socioekonomi är av stor betydelse för hälsan, inte minst utifrån vilka miljöfaktorer vi exponeras för. BMHE 19 visar en skillnad i självskattad hälsa i relation till vårdnadshavarnas utbildningsnivå och födelseland, där barn till föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå eller som är utomlands födda, i lägre grad skattar sin hälsa som mycket god. Klyftorna i samhället växer och påverkar inte bara utsatta barns vardag utan i hög grad också deras framtid. Trångboddheten ökar framförallt i storstäderna och barn som lever trångbodda har sämre förutsättningar till ostörd sömn eller möjlighet att koncentrera sig på skolarbete, vilket försämrar valmöjligheterna för framtida utbildning och yrkesinriktning. Trångboddhet är vanligast bland barn vars vårdnadshavare är utomlands födda eller som har grundskola som högsta utbildningsnivå.

BMHE 19 visar att barn som dagligen vistas i grönområden i högre utsträckning än andra skattar sin hälsa som mycket god. Resultaten visar även att barn som är trångbodda tillbringar mindre tid än jämnåriga i grönområden. Vårdnadshavares svaga ekonomi kan även innebära sämre möjligheter att delta i stimulerande fritidsaktiviteter. RUFS 2050 lyfter behovet av offentliga inrättningar som bibliotek, sporthallar, mötesplatser men också tillgången till parker och grönområden, för att motverka växande klyftor och segregation och skapa bättre möjligheter till deltagande och gemenskap mellan olika grupper i samhället.

Hälsorelaterad livskvalitet

BMHE 19 visar att de flesta vårdnadshavare skattar sina barns hälsa som god eller mycket god. Andelen som uppges ha en god eller mycket god hälsa är 98 procent bland fyraåringar och 95 procent bland tolvåringarna. Det syns dock en skillnad bland de barn som har en underliggande sjukdom. Andelen som skattar sin hälsa som god eller mycket god bland dem med astma eller allergi är lägre för både fyra- och tolvåringar än för åldersgrupperna som helhet. BMHE 19 visar även en skillnad i självskattad hälsa i relation till vårdnadshavarnas utbildningsnivå och födelseland, där barn till föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå eller som är utomlands födda, i lägre grad skattar sin hälsa som mycket god. Resultaten visar även att barn som dagligen vistas i grönområden i högre än andra skattar sin hälsa som mycket god.