Hur påverkas vi av inomhusmiljön?

En stor andel av befolkningen i Stockholms län uppger att de besväras av inomhusmiljön. Det kan handla om allt från dålig lukt och ventilation till mögel, radon och olika allergener.

Boendeform och rapportering av problem med inomhusmiljön

Information om boendeform är viktigt när man studerar hälsopåverkan av inomhusmiljön eftersom benägenheten att rapportera problem bland annat hänger samman med möjligheten att påverka och ta ansvar för sin bostad. Det gäller rapportering av hälsoeffekter och besvär såväl som rapportering av exponeringar för exempelvis fukt, mögellukt och synligt mögel, se tabell 1. MHE 15 visar att 63 procent av de svarande i Stockholms län bor i flerbostadshus, vilket är en högre andel än i andra län. Relativt sett bor också fler i bostadsrätter (33 procent) än i hyresrätter (30 procent). Boende i hyresrätter rapporterar i allmänhet mest problem med inomhusmiljön. Det är också vanligare med trångboddhet i hyresrätter, särskilt i så kallade miljonprogramsområden. Exponering för olika hälsoskadliga ämnen kan öka genom trångboddhet. Trångboddhet kan leda till att inomhusluften blir fuktigare än vad ventilationssystemet klarar av att hantera. Vilket i sin tur leda till kondensering av fukt på bostäders inre ytskikt, påväxt av mögel, och försämrad luftkvalitet som kan orsaka besvär från luftvägarna.

Bostadens byggnadsår påverkar också hur länets invånare rapporterar besvär av olika miljöfaktorer inomhus, exempelvis torr luft, instängd luft och fukt och/eller mögel. Sett till hela länets befolkning uppges mer besvär av för torr luft (7,2 procent) och instängd (dålig, unken) luft (6,3 procent) än av fukt och/eller mögel (2,0 procent) (Figur 1).

Inomhusmiljö, figur 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som anger att de har besvär av olika faktorer i inomhusmiljön minst en gång per vecka, uppdelat på byggnadsår.

 

Besvär av fukt och mögel inomhus i Stockholms län

I Stockholms län uppger 19 procent av befolkningen att det finns fukt och mögel i deras bostad, vilket är samma som i landet som helhet. Rapportering av fukt och mögel skiljer sig dels mellan olika bostadsformer och byggår, dels mellan olika kommuner i Stockholms län. Lägst andel boende som uppger fukt och mögel finns i Vallentuna medan Danderyd har högst andel (15 respektive 25 procent). Andelen av länets invånare som uppger fukt och mögel är högre bland boende i hyresrätter jämfört med bostadsrätter (25 respektive 12 procent), framförallt i hyresrätter byggda före 1986 vilket omfattar det så kallade miljonprogrammet (1965–1974). Andelen som uppger att de är allergiska eller överkänsliga mot mögel är 15 procent. Denna rapportering handlar troligen mer om överkänslighet än allergi.

Kvalster inomhus

Hela 10 procent av länets invånare uppger att de är allergiska eller överkänsliga mot kvalster, vilket stämmer relativt väl överens med förekomst av klinisk verifierad kvalsterallergi. Andelen har ökat något i jämförelse med undersökningen från 2007 (9,5 procent). Överkänslighet mot kvalster är vanligare bland kvinnor än män (12 respektive 8,6 procent).

Andra miljöfaktorer inomhus

Utöver fukt, mögel och kvalster kan även andra miljöfaktorer ge allergiska besvär från ögon, luftvägar och/eller hud. Byggprodukter kan innehålla kontaktallergener, exempelvis konserveringsmedel som bland annat används i vattenbaserad färg. I Stockholms län uppger 27 procent att de har pälsdjur i bostaden, vilket innebär att förekomsten av djurallergen kan bli hög. Från bostaden kan allergena partiklar transporteras via kläder till inomhusmiljöer där pälsdjur normalt inte finns och ge besvär hos känsliga individer, exempelvis i skolor och på arbetsplatser. Enligt MHE 15 uppger dessutom många att de har allergi eller överkänslighet för starka dofter (17 procent), nybyggda eller nyrenoverade byggnader (9,2 procent) och ny inredning (2,9 procent).

Radon inomhus

Av länets invånare uppger 30 procent att radonhalten någon gång har mätts i bostaden. Detta är en ökning jämfört med 2007 (23 procent) och högre än landet som helhet (25 procent). Andelen som rapporterar att mätning av radonhalten utförts i bostaden är högre bland personer som bor i småhus (46 procent) jämfört med dem som bor i flerbostadshus (21 procent) vilket delvis beror på att småhusägare är mer involverade i mätningarna. När mätningar har utförts anger 12 procent att radonhalten ligger över gränsvärdet, varav 4,0 procent anger att åtgärder inte har vidtagits.

Luftföroreningar från utomhusmiljön

Tidigare studier har visat att ca hälften av de luftföroreningar som produceras av vägtrafiken tränger in i närliggande byggnader såsom hem, arbetsplats, skola och förskola (se avsnitt om luftföroreningar). Andelen som rapporterar besvär från inomhusluft är högre bland dem som bor i hyresrätt (15 procent) vilket är dubbelt så högt som bland dem som bor i bostadsrätt (7,3 procent) och fem gånger så högt som bland boende i småhus (3,1 procent). Dålig inomhusluft är ofta kopplat till bristande underhåll och ventilation, men också till byggnadens placering, t.ex. närheten till stora trafikleder. Bland dem som har ett fönster i bostaden som vetter mot en större gata eller trafikled uppger betydligt fler att luften är ganska dålig eller mycket dålig jämfört med övriga.

Luftföroreningar av vedeldning inomhus

I Stockholms län uppger 15 procent att de värmer bostaden genom att elda i öppen spis, braskamin eller kakelugn, vilket förefaller vara en ökning jämfört med 2007 (8,9 procent, frågorna var dock inte identiska). I båda fallen är eldning betydligt vanligare bland boende i småhus jämfört med flerbostadshus (37 respektive 2,9 procent). 

Trångboddhet

Även trångboddhet kan ge upphov till hälsobesvär. Trångboddheten är förhållandevis utbredd i Stockholmsområdet, som är den region med flest trångbodda både vad gäller andel och antal. Trångboddhet är kopplat till inkomst, utbildning och etnicitet och av naturliga skäl vanligast i barnfamiljer, framförallt vad gäller utrikesfödda och ensamstående med barn. Trångboddheten har ökat på senare tid, framförallt i storstäderna. Bland Stockholms församlingar sticker Spånga-Tensta och Flemingsberg ut som de mest trångbodda. Trångboddhet kan ha flera negativa effekter på människors hälsa. Bland annat leder det sannolikt till ökad smittspridning och  kan påverka människors psykiska hälsa negativt. Särskilt barn och ungas uppväxtvillkor kan påverkas genom svårigheter att upprätthålla sociala kontakter och svårigheter att fokusera på skolarbete. Vissa områden med hög trångboddhet förknippas även med dåligt underhåll av fastigheterna, med undermålig ventilation och luftkvalitet, fukt, mögel och skadedjur mm. vilket i sin tur kan ge upphov till allergier, astma och huvudvärk.

Hälsoeffekter och besvär

I Stockholms län uppger 7,7 procent sig ha hälsoeffekter i form av ögon-, näs- eller luftvägssymptom minst en gång i veckan relaterade till inomhusmiljön i bostaden (tabell 2). Lika stor andel uppger sig ha symptom relaterade till inomhusmiljön på arbetet eller i skolan (7,5 procent). I båda fallen har andelen ökat sedan 2007 (5,3 respektive 5,6 procent). Symptomen är vanligare bland kvinnor än män, i synnerhet i ålderskategorin 40–59 år. Mest symptom relaterade till bostaden uppger sig personer som bor i hyresrätter ha (12 respektive 10 procent). Andelen är lägre för dem som bor i bostadsrätter (7,2 respektive 7,6 procent) och småhus (4,6 respektive 5,2 procent).

Symptom från ögon, näsa eller luftvägar kan orsakas av dålig luftkvalitet. Enligt MHE 15 upplever de flesta att inomhusluften är bra men 4,4 procent uppger mögellukt och 8,2 procent uppger luftkvaliteten som dålig eller mycket dålig i någon del av bostaden (tabell 2).

Inomhusmiljö, tabell 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som anger att de har ögon- näs- eller luftvägsproblem av inomhusmiljön i bostaden eller på arbetet/i skolan minst en gång per vecka.

Fördelning i befolkningen

Bostad

Arbete/skola

     

18–39 år

   

Kvinnor

9,3

11

Män

7,1

6,6

40–59 år

   

Kvinnor

9,9

13

Män

4,3

5,5

60–84 år

   

Kvinnor

8,8

3,7

Män

6,9

2,6

Totalt

7,7

7,5

Personer med astma eller rinit är sannolikt känsligare och anger också dålig luftkvalitet i bostaden i ungefär dubbelt så stor utsträckning som personer utan sådana besvär. Rapporteringen påverkas av boendeform. Även för personer med allergi eller annan överkänslighet påverkar boendeformen hur luftkvalitet rapporteras – dålig luftkvalitet rapporteras betydligt oftare i hyresrätter än i bostadsrätter och småhus. 

Inomhusmiljö, karta 1. Andel (procent) av befolkningen som anger besvär av inomhusmiljö, såsom för torr luft, för instängd luft, fukt och/eller mögel. Uppdelat på kommun och bostadstyp. Klicka på önskad kommun för detaljerad information.

 

Senast ändrad 2020-11-25

Fotograf/Illustratör: Matton