Hur påverkas vi av kemikalier i vår omgivningsmiljö?

Risken för hälsoeffekter av olika kemiska ämnen beror på flera saker, bland annat på hur giftigt ämnet är, hur mycket vi får i oss av ämnet, när i livet vi exponeras och hur känsliga vi är som individer.

Hälsoeffekter av kemikalier

Vissa kemikalier bryts ner långsamt och riskerar att ansamlas i kroppen över tid. Detta gäller långlivade organiska föreningar såsom bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, ftalater, dioxiner med flera, se tabell 1. För dessa ämnen finns ofta en särskild kontroll för att minska risken att de fortsätter öka i miljön. Trots begränsningar genom t.ex. förbud och riktvärden kan olika typer av hälsoeffekter uppträda, dels på grund av spridning från produkter som förbjudits men fortfarande används, men också för att dess ämnen är just långlivade. En annan viktig orsak till hälsopåverkan av kemikalier, är kombinationseffekter när en person exponeras för olika typer av kemikalier som i sin tur påverkar eller stärker varandras effekt och ger så kallade cocktaileffekter.

Överkänslighet och allergi i luftvägar och hud

Många av de kemiska ämnen som förekommer i konsumtionsartiklar kan orsaka, bidra till eller förvärra allergisjukdomar och annan överkänslighet i luftvägar och hud. Resultat från MHE 15 visar att en betydande andel av Stockholms läns befolkning rapporterar att de är överkänsliga eller allergiska mot olika konsumtionsartiklar och byggnadsmaterial, som kommer i kontakt med huden se tabell 2. Till exempel anger 13 procent av befolkningen i Stockholm att de är överkänsliga eller allergiska mot rengörings-, tvätt- och diskmedel.  Kvinnor uppger i högre utsträckning att de är överkänsliga eller allergiska mot någon av produkterna än män.

Många hårfärgningsämnen är starkt allergiframkallande och kan orsaka eksem i hårbotten, i ansiktet och på halsen hos konsumenter samt handeksem hos frisörer. Besvären blir ibland mycket svåra och kräver akut vård.

Färger som används i permanenta tatueringar kan orsaka akuta och långvariga hudreaktioner på grund av allergi och liknande mekanismer. Totalt uppger 16 procent i Stockholms län att de har en permanent tatuering. Av dessa uppger 4,9 procent att tatueringen orsakat hudbesvär.

Svart henna, som används vid tillfälliga tatueringar, kan orsaka mycket starka allergiska hudreaktioner. Tillfälliga tatueringar har använts av 13 procent av de tillfrågade och av dessa uppger 3,8 procent att de fått hudbesvär av sin tatuering.

Övrig hälsopåverkan

De viktigaste miljögifterna ur hälsosynpunkt är metallerna kvicksilver, kadmium, bly och arsenik och långlivade organiska miljöföroreningar, till exempel dioxiner, polyklorerade bifenyler, bromerade flamskyddsmedel, bekämpningsmedel, polycykliska aromatiska kolväten och ftalater. Nedan följer exempel på dessa ämnens potentiella hälsopåverkan:

  • Metylkvicksilver, vilket vi kan få i oss framförallt genom vissa sorters fisk, kan orsaka skador på centrala nervsystemet, framförallt under hjärnans utveckling.

  • Kadmium, vilket kan finnas mycket av i vissa spannmålsprodukter och grönsaker kan orsaka njurpåverkan, benskörhet och frakturer hos vuxna. Den största exponeringen för kadmium är dock cigarrettrökning.

  • Bly, vilket till exempel en del viltkött och inälvsmat kan ha höga halter av, kan också orsaka skador på centrala nervsystemet. Hos vuxna kan bly orsaka högt blodtryck och kronisk njursjukdom. Hög exponering för arsenik ger ökad risk för cancer (hud, urinblåsa, lunga), hjärt-och kärlsjukdom, kronisk hosta och hudförändringar. Hos foster och barn har man sett minskad tillväxt och sämre kognitiv förmåga.

  • Gemensamt för långlivade organiska föreningar är att de kan ha hormonstörande effekter, det vill säga påverka kroppens hormonella system vilket till exempel kan leda till sämre spermiekvalitet och minskad fertilitet. De kan också påverka kroppens immunsystem.

  • Hög exponering för dioxiner och dioxinlika ämnen medför ökad risk för cancer och diabetes.

 

Kemikalier, tabell 1. Kemikalier i livsmedel och produkter.

Exponering för och påverkan från kemiska ämnen i livsmedel och produkter.

Ämne

Huvud­saklig expo­nering via

På­ver­kan

Källa: Miljöhälsorapport 2017

Arsenik

Brunns­vatten, ris­produkter

Cancer, hjärt- & kärl­sjukdom, hosta, hud, till­växt, immun­försvar, kog­nitiv förmåga (foster, barn)

Be­kämpnings­medel

Frukt och grön­saker

Varierande

Bis­fenol A

Plast­för­packningar, plast­belägg­ningar i konserv­burkar etc.

Hormon­störande

Bly

Livs­medel, dricks­vatten, inandning och ned­sväljning av jord och damm, kost­tills­kott

Blod­tryck, centrala nerv­systemet
(foster och barn)

Bromerade Flamskydds­medel

Livs­medel, bröst­mjölk, damm, möbel­textil, elektronik, frigolit

Påverkan på lever, re­produktion, sköld­körtel och immun­försvar, ut­veckling av centrala nerv­systemet (foster och barn)

Dioxin, PCB

Rökning, spannmåls­produkter, rot­frukter, grön­saker, svamp, inälvor

Cancer, diabetes, immun­försvar samt på­verkan på foster

Ftalater

Livs­medel, plast, för­packningar, damm, kosmetika

Re­produk­tion

Kadmium

Rökning, spannmåls­produkter, rot­frukter, grön­saker, svamp, inälvor

Njurar, skelett, till­växt (ut­veckling hos barn)

 

Kvick­silver

Fisk

Centrala nerv­systemet (foster och barn)

Per­fluorerade och poly­fluorerade ämnen

Dricks­vatten i för­orenade områden, funktions­kläder och skor, för­packnings­material mm

Påverkan på lever, re­produktion, sköld­körtel och immun­försvar

 

 

Senast ändrad 2022-02-15

Fotograf/Illustratör: Matton