Risker och möjliga åtgärder i Stockholms län

Vilka är riskerna i Stockholms län på grund av klimatförändringarna och vilka åtgärder är möjliga?

Oftast orsakas de mest akuta hälsoeffekterna av klimatförändringar genom extrema händelser. Sådana händelser är idag sällsynta, men förväntas öka med klimatförändringarna, vilket gör det svårt att beräkna sannolikheten för att de ska inträffa.

Värme

Antalet dagar/år med dygnsmedeltemperatur över 20 grader i Stockholms län kommer sannolikt öka betydligt. I Sverige är den icke-olycksrelaterade dödligheten som lägst då medeltemperaturen ligger mellan 10-12 grader och ökar både när temperaturen blir högre och lägre.

Under perioden 2004-2010 förekom det cirka 42 värmerelaterade dödsfall/år i Stockholms län, enligt rapporten "Changes in the Effect of Heat on Mortality in the Last 20 Years in NIne Euorpean Countries. Results from the PHASE Project". Om inte ytterligare klimatanpassningsåtgärder genomförs beräknas den värmerelaterade dödligheten att ha ökat med 338 procent år 2050 jämfört med dagens nivåer vilket skulle betyda 142 dödsfall/år, enligt rapporten "Health Effects on Heatwaves, short and long term predictions".

Möjliga åtgärder:

Det går att minska effekten av urbana värmeöar genom mer stadsvegetation och gröna hustak och fasader. Dessutom lagrar och binder grönska koldioxid.

Värmerelaterade dödsfall kan förebyggas genom skyddsåtgärder, både på samhälls- och individnivå. Eftersom det framförallt är äldre människor och personer med vissa kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar som är känsliga för höga temperaturer krävs särskilda åtgärder från både sjukvårds- och omsorgssektorn. 

Skogsbränder

Trots att nederbörden kommer att öka i Sverige i framtiden, kommer det troligen även bli vanligare med perioder av torka. Mellan 1961-1990 var brandsäsongen 29-42 dagar/år i Stockholmsområdet. Säsongen för skogsbränder förutspås ha ökat till 60-100 dagar/år vid slutet av seklet.

Nederbörd

Enligt SMHI kommer årsnederbörden i Stockholms län att öka med 20-30 procent mot slutet av seklet. Nederbörden förväntas öka under alla årstider men speciellt under vintern och då framförallt i form av regn istället för snö vilket ökar risken för översvämning. På sommaren väntas ökningen bli liten, dock förväntas episoder med intensiv korttidsnederbörd att öka med cirka 20 procent. Det är därför mycket sannolikt att vi i större omfattning kommer att drabbas av de hälsoeffekter (till exempel översvämningar och infektionssjukdomar) som en ökad nederbörd kan medföra, dock är omfattningen av riskerna svåra att bedöma i nuläget och beror mycket på lokala anpassningsåtgärder.

Möjliga åtgärder:

En ökad andel stadsvegetation kan minska risken för översvämningar genom att växter, framförallt träd, tar upp vatten och ökar lokalt omhändertagande av vatten. Växtlighet och icke hårdgjorda ytor, ökar genomsläppligheten och kan ta upp och hålla vatten, vilket förutom att minska belastningen av avlopp och dräneringssystem, även innebär ett skydd mot torka och värmeöar i urbana områden.

Infektionssjukdomar

Bland de sjukdomar som finns i Stockholms län idag bedöms det sannolikt att spridningen av borrelia, fästingburen encefalit (TBE) och vibriobakterier som bland annat orsakar badsårsfeber kommer att öka. Vegetationssäsongen i Stockholms län kommer troligen att öka från 210-220 dagar/år till 270-320/år under tiden fram till sekelskiftet vilket kan resultera i att fästingarna kommer vara aktiva under en större del av året.

Möjliga åtgärder:

Bättre upplysning om smittorisker och möjligheter att vaccinera sig mot till exempel TBE kan minska spridningen av klimatrelaterade infektionssjukdomar.