Hur påverkas vi av allergiframkallande ämnen?

Allergi och annan överkänslighet är ett sammanfattande begrepp för flera sjukdomstillstånd där besvär från luftrör, näsa, ögon, hud och mag-tarmkanal ingår. Besvären är vanliga och omfattar bland annat luftvägssjukdomar som astma, luftrörskatarr och KOL, allergisk och vasomotorisk snuva (rinit) och eksem.

Luftvägssjukdom

Astma

Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna som kan ge besvär i form av pipande eller väsande andning, hosta och andnöd. Astma debuterar vanligen i barndomen och ärftlighet är en viktig riskfaktor. Många studier visar också att exponering för miljötobaksrök under fosterlivet och spädbarnstiden kan orsaka astma.

Förekomst av astma i Stockholms län

Av den vuxna befolkningen i länet rapporterar 7 procent att de har astma, vilket är ungefär lika stor andel som i en tidigare undersökning från år 2007. Astma är vanligare bland kvinnor (8,8 procent) än bland män (5,8 procent). Förutom en skillnad mellan könen, märks ett samband med utbildningsnivå. Astma är vanligast hos lågutbildade kvinnor (11 procent av dem med enbart gymnasieutbildning) och minst vanligt hos högskoleutbildade män (5,9 procent), ett resultat som sammanfaller med internationella studier. 

Förekomsten av astma i Stockholm stad är ungefär densamma som i andra storstäder i landet (Malmö och Göteborg). I en jämförelse över hela Sverige så är förekomsten av astma störst i norra delen av landet, där andelen ligger på 8,5 procent, jämfört med övriga delar som i medeltal ligger på 6,9 procent. I Stockholms län märks små variationer mellan olika kommuner vad gäller andelen av befolkningen som rapporterar att de har astma.

Hur påverkas astmatiker av olika miljöexponeringar?

Personer med astma rapporterar betydligt mer besvär i form av till exempel hosta och/eller andningssvårigheter när de utsätts för olika miljöexponeringar såsom damm, starka dofter, rök och luftföroreningar än allmänbefolkningen i övrigt, se figur 1.

Allergi och annan överkänslighet, figur 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län, med- och utan astma, som rapporterar att de under det senaste året har fått andningsbesvär eller svår hosta i samband med olika miljöexponeringar.

 

 

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

KOL debuterar vanligen i sen medelålder och samvarierar i hög grad med kronisk luftrörskatarr. Egen rökning är en viktig riskfaktor för att utveckla KOL men allt fler studier visar också på samband med miljötobaksrök.

Förekomst av KOL i Stockholms län

Ungefär lika många kvinnor som män i Stockholms län rapporterar att de har KOL (ca 2,4 procent), vilket är en lägre siffra än vad som rapporteras från andra studier med mer omfattande frågor och kriterier för KOL, där förekomsten ligger mellan 7 och 8 procent.

KOL är vanligare bland personer som röker (29 procent) än bland icke rökare (8 procent). Av dem som har KOL uppger 11 procent att de aldrig har rökt, medan det i gruppen som inte har KOL är 57 procent som uppger att de aldrig har rökt. 

Allergisnuva och vasomotorisk snuva (rinit)

Allergisnuva och så kallad vasomotorisk snuva är tillstånd med inflammation i näsans slemhinna som kan ge besvär i form av nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Dessa symptom förekommer ofta tillsammans med ögonsymptom (till exempel rinnande eller kliande ögon). Allergisnuva ökar från skolåldern och både allergisnuva och vasomotorisk snuva är vanligt hos vuxna. Allergisnuva orsakas ofta av pollen eller pälsdjur, medan vasomotorisk snuva kan orsakas av till exempel dammiga eller rökiga miljöer.

Förekomst av allergisnuva och vasomotorisk snuva i Stockholms län

Nästan en tredjedel (27 procent) av befolkningen i Stockholms län uppger att de har allergisnuva och 18 procent uppger vasomotoriska näsbesvär. Både allergiska näsbesvär och vasomotoriska näsbesvär har ökat sedan senaste undersökningen 2007, se figur 2. Andelen som uppger att de har allergiska näsbesvär i Stockholms län varierar något mellan olika kommuner. 

Allergi och annan överkänslighet, figur 2. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som har allergisnuva och vasomotorisk snuva 2007 jämfört med 2015, uppdelat på olika åldersgrupper.

 

Eksem

Eksem är en inflammation i huden som ger rodnad, klåda, svullnad, blåsor, fjällning och sprickor. Atopiskt eksem (böjveckseksem, barneksem), handeksem och kontakteksem är vanligt hos både barn och vuxna. Mycket talar för att miljöfaktorer ökar risken för att utveckla atopiskt eksem i barndomen. Hos vuxna orsakas eksemet ofta av hudkontakt med allergiframkallande eller hudirriterande ämnen och det vanligaste är att man får eksem på händerna. Om man haft eksem som barn ökar risken för att få handeksem som vuxen. Vanliga orsaker till handeksem i vuxen ålder är hudirritationer genom våtarbete och kontaktallergi mot till exempel nickel.

Förekomst av handeksem i Stockholms län

Av den vuxna befolkningen i Stockholms län uppger 17 procent att de haft eksem som barn. Vidare rapporterar 12 procent i den vuxna befolkningen att de har handeksem. Handeksem är vanligare hos kvinnor (14 procent) än hos män (9,3 procent), det är också vanligare bland yngre kvinnor (19 procent) än hos äldre kvinnor (7,5 procent), se figur 3.

Allergi och annan överkänslighet, Figur 3. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som rapporterar handeksem, 2007 jämfört med 2015, uppdelat på kön och ålder.

 

Hur påverkas vi av handeksem?

Handeksem är en kronisk sjukdom som påverkar arbetsförmågan, privatlivet och livskvaliteten negativt. I MHE 2015 märks framför allt en ökning av handeksem hos yngre kvinnor, vilket är allvarligt. Många konsumentprodukter, såsom smycken, kosmetika, hygien- och skönhetsprodukter samt kläder innehåller kemikalier som kan orsaka allergi och eksem vid hudkontakt. Metaller, konserveringsmedel, parfymämnen, plast- och gummikemikalier och hår- och tatueringsfärgämnen är andra exempel på ämnen som kan orsaka, bidra till eller förvärra eksem, allergi eller annan överkänslighet (se mer under avsnittet kemikalier). 

 

Senast ändrad 2020-11-25

Fotograf/Illustratör: Matton