Exponering för miljötobaksrök

Hur mycket röker invånarna i Stockholms län?

Enligt MHE 15 är 8,0 procent av Stockholms läns befolkning dagligrökare, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Det är en minskning jämfört med resultat från tidigare miljöhälsoenkäter. Andelen dagligrökare var 22 procent 1997 (MHE 97) och 14 procent 2007 (MHE 2007).

Rökvanorna skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Andel rökare bland personer med universitetsutbildning är lägre (3,5 procent) än bland personer som har gymnasieutbildning (9,3 procent) eller grundskoleutbildning (15 procent) som högsta utbildningsnivå. Andelen rökare varierar också med födelseland. Flest rökare finns bland män som är födda i Europa men utanför Norden (16 procent). När det gäller kvinnor är andelen rökare högst (13 procent) bland dem som är födda i Norden men utanför Sverige, se tabell 1.

Miljötobaksrök, tabell 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som är rökare, uppdelat på födelseland och kön.

Det är också stora skillnader mellan länets kommuner, se karta 1. Lägst andel rökare finns i Danderyd (3,0 procent), Värmdö (4,5 procent) och Österåker (4,7 procent) kommun, medan den högsta andelen (11-12 procent) rökare finns i Södertälje, Upplands-Bro, Sigtuna, Nynäshamn och Norrtälje.

Miljötobaksrök, karta 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som är rökare, uppdelat på kommun och utbildningsnivå. Klicka på önskad kommun för detaljerad information.
Teckenförklaring: 3-5%   6-9%   10-12%   Data saknas (-).

[Se helskärmskarta]

Hur mycket exponeras invånarna i Stockholms län för miljötobaksrök?

Den minskade andelen rökare i länet har lett till att färre människor utsätts för miljötobaksrök. MHE 15 visar att 3,4 procent av länets vuxna befolkning dagligen utsätts för miljötobaksrök i bostaden, på arbetet, eller på annan plats (till exempel vid besök hos vänner eller i bilen). Detta är en minskning jämfört med resultaten från 2007 års miljöhälsoenkät då motsvarande andel var 8,3 procent.

Utbildning

I Stockholms län finns ett tydligt samband när det gäller utbildningsnivå och exponering för miljötobaksrök. Ju lägre utbildningsnivå, desto fler invånare som dagligen utsätts för tobaksrök (Tabell 10.2, se miljöhälsorapporten). Den största andelen av befolkningen som exponeras för miljötobaksrök återfinns bland individer med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå (6,1 procent), följt av dem med gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå (4,2 procent) och minst andel bland dem som är högskoleutbildade (1,5 procent). Fördelningen av utsatthet för miljötobaksrök efter utbildningsnivå ser likadan ut i hela riket.

Födelseland

Även födelseland är av betydelse för i vilken utsträckning man exponeras för miljötobaksrök i Stockholmsregionen. En större andel av invånare födda utanför Norden (6,9 procent) utsätts för milöjötobaksrök, jämfört med individer som är födda i Norden (2,6 procent).

I och nära bostäder

Ett av delmålen för riksdagens folkhälsopolitik, som skulle ha uppfyllts år 2014, är att ingen i Sverige ska behöva utsättas för passiv rökning. Rökförbudet i tobakslagen omfattar dock inte privata bostäder eller platser som hör till bostaden som balkonger och altaner. Det finns i lagens mening inget förbud mot rökning på balkonger eller altaner. De miljöer där passiv rökning fortfarande är vanlig är därför i eller nära bostäder. Resultat från MHE 15 visar att en betydande andel av de svarande har besvärats av andras tobaksrök både utomhus i närheten av sin bostad (på balkong och eller uteplats) och inomhus i bostaden minst en gång i veckan under de senaste tre månaderna, se figur 2. Andelen besvärade är högre bland kvinnor än bland män.

Miljötobaksrök, figur 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som uppger att de besvärats av andras tobaksrök utomhus i närheten av sin bostad eller inomhus i sin bostad minst en gång per vecka de tre senaste månaderna.

Förslag till möjliga åtgärder

• Informera om miljötobaksrökens negativa effekter på hälsan. Mot bakgrund av regionala och sociala skillnader i både rökvanor och exponering för miljötobaksrök, kan riktade informationsinsatser vara mer effektiva än generella insatser.
• En justering av tobakslagen som gör det möjligt för fastighetsägare att vidta åtgärder mot rökning på balkonger/altaner. En sådan justering gör det möjligt för myndigheter att ta fram en vägledning som kan förenkla för lokala tillsynsmyndigheter att ställa juridiskt hållbara krav på grannar som utsätter andra för sin rökning. Det ökar också möjligheten att skapa rökfria bostadshus vid nyproduktion.