Barnens livsmiljö

Barns vardagsmiljöer och hälsa

Barns livsmiljö och hälsa bestäms till stor del av hur samhället är planerat. Samtidigt hamnar barns behov ofta långt ner i prioriteringsordningen när beslut om samhällets utformning fattas. Barn är inte små vuxna, de är både känsligare och mer exponerade för miljöfaktorer än vuxna. Eftersom de växer och utvecklas blir exponering för skadliga ämnen farligare för barn. Barn äter, dricker och andas dessutom mer i förhållande till sin kroppsstorlek än vuxna, vilket innebär att de är mer utsatta och exponerade för olika föroreningar i vår omgivning. Levnadsvanor och en god kosthållning har tillsammans med miljön stor betydelse för hälsan och detta gäller särskilt för barn.

I Sverige och Stockholms län har vi en förhållandevis god miljö och regleringar som begränsar utsläppen av hälsoskadliga föroreningar. Det här beror till stor del på åtgärder som genomförts under de senaste femtio åren, Vi är också en relativt liten befolkning och har flyttat en stor del av tidigare produktion utomlands, vilket medför att belastningen på miljön minskat.

Plats för barn

Barn och unga utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Därför är det viktigt att denna grupp får utrymme i politiska beslut och frågor som rör stadsplanering. Boverkets rapport ”Gör plats för barn och unga” betonar betydelsen av den fysiska miljöns utformning för barns och ungas utveckling, lärande och livskvalitet. Detta gäller inte minst miljön i och utanför landets skolor och förskolor, där barnen tillbringar en stor del av sin vardag. Rapporten tar bland annat upp problemet med allt tätare städer som begränsar barns rörelseutrymme och möjlighet till samspel, lekar och aktiviteter utomhus. En hållbar stadsutveckling måste skapa utrymme för rörelse och fysisk aktivitet och ta hänsyn till barnperspektivet.

Flera studier visar att fysisk aktivitet som tränar och aktiverar färdigheter hos barn som balans, koordination, styrka, kondition och reaktionstid, grundlägger mekanismer för livet vad gäller rörelse och aktivitet. Under barndomen formas mycket av kroppens fysiska förutsättningar för styrka, kognitiva förmågor och koordination i samspel med fysiska aktiviteter som barnet ägnar sig åt. Att barn rör sig regelbundet har därför en stor betydelse även för vår framtida hälsa. På grund av rådande stadsutveckling med tätare bebyggelse och mer trafik, går utvecklingen istället mot ett minskat rörelseutrymme för barn. Allt fler barn skjutsas även i bil till skola och förskola eller fritidsaktiviteter, vilket medför mindre rörelse och färre spontana aktiviteter i närområdet.

Gröna miljöer

Tillgång till gröna och varierande utomhusmiljöer är särskilt viktigt för barns fysiska och mentala hälsa och utveckling. Det har visat sig att lekar i naturområden eller på skolgårdar med mycket grönstruktur inte bara befrämjar rörelse utan skapar större inkluderande och delaktighet. Gröna miljöer stimulerar fantasin i högre grad än byggda lekplatser och är viktigt för den psykosociala såväl som fysiska utvecklingen och samvaron. Lekar i natur­miljöer tenderar också att vara mindre könsuppdelade och könsstereotypa.

Inomhusmiljö i hem och skola

Barn tillbringar en stor del av sin tid inomhus, hemma i bostaden, på skolan eller förskolan och i träningslokaler. Det innebär att inomhusmiljön och det barnet exponeras för i den är av stor betydelse för hälsan. Det kan handla om substanser och kemikalier från den fysiska byggnaden eller om vad inredningen innehåller, produkter som används inomhus och på inomhusmiljöns utformning.

Även utomhusluften är av betydelse för vad vi exponeras för i inomhusmiljön. Om byggnaden till exempel ligger i närheten av en större väg kommer föroreningar från trafiken även förekomma inomhus. Dagens inomhusmiljöer påverkas även av det stora antalet elektroniska produkter vilka innehåller en rad olika kemikalier som kan hamna i luft och dammpartiklar i rummet. Folkhälsomyndigheten genomförde 2014-2015 ett stort tillsynsprojekt kring inomhusmiljön i skolan, framförallt med fokus på ventilation och städrutiner. Skolorna fick hjälp att uppmärksamma damm och dålig luft i sina lokaler för att kunna leva upp till Miljöbalkens föreskrifter, något som har medfört en tydlig förbättring av inomhusmiljön i många skolor.

Luftföroreningar utomhus

Barn utsätts i högre grad än vuxna för olika luftföroreningar eftersom de andas in mer luft i förhållande till sin kroppsvikt. Barn befinner sig dessutom, på grund av sin kortare längd och om de sitter i vagn, närmare källan till föroreningar i gatumiljöer och stadstrafik. Vägtrafiken är den största lokala källan till luftföroreningar i tätbebyggda områden i Stockholms län. Vid fyra års ålder har ett barn andats in omkring 50 000 m3 luft, vilket innebär att kvaliteten på luften är av stor betydelse för deras hälsa. Luftkvaliteten i Stockholm har på flera sätt förbättrats de senaste 50 åren. Vid internationella jämförelser innehåller luften i Stockholm förhållandevis låga halter av många luftföroreningar. Ändå visar forskningsresultat från bland annat Stockholm att exponering för luftföroreningar även i låga doser kan orsaka, bidra till och förvärra sjukdomar i luftvägarna hos barn.

Buller och höga ljudnivåer

Barn utsätts ofta för höga bullernivåer i hemmet, skolan och på fritiden vilket i hög grad påverkar hälsa och livskvalitet. I skolan är ljudnivåerna ofta höga i matsalar, musik- och gymnastiksalar, liksom i allmänna utrymmen, på grund av andra barn. Inom- och utomhusmiljöer där barn utsätts för trafikbuller är vanligt, inte minst i Stockholmregionens storstadsområden. I samband med fritidsaktiviteter som konsertbesök, musik i hörlurar, eget musicerande eller högljudda sportaktiviteter kan barn utsättas för ljudnivåer som riskerar att skada deras hörsel.

Regler och krav

Boverkets rapport beskriver nödvändigheten av att det åtminstone på förskole- och skolgårdar finns utrymme för fri lek, sport och olika former av fysiska aktiviteter, men också för enskildhet, samtal och sinnliga upplevelser. I Plan och bygglagen (PBL) finns krav på tillräckligt stor friyta för barn och lek, men den definierar inte hur stor ytan behöver vara för att räknas som tillfredsställande. Kraven på tomtmark i PBL innebär bland annat att friyta för lek och utevistelse skall prioriteras framför andra behov, som till exempel parkeringsplatser, vid nybyggnation av skolor eller förskolor. Miljöbalken ställer också krav på skolor, förskolor och fritidsverksam­het gällande såväl utomhus- som inomhusmiljö, luftkvalitet och buller. Den som driver en skola eller förskola har anmälningsplikt till Miljöförvaltningen och är skyldig att se till att platsen för verksamheten är lämplig. Verksamhetsutövaren ska också skaffa sig den kunskap som krävs för att kunna se till att verk­samheten skyddar både människors hälsa och miljön. Enligt rättspraxis ska barn garanteras god utevistelse på daglig basis.

Upphandlingskriterier för en giftfri förskola

I samarbete med Upphandlingsmyndigheten har Kemikalieinspektionen utformat upphandlingskriterier för en giftfri förskola. Kriterierna inkluderar:

leksaker
hobbymaterial
möbler och textil
köksutrustning.

Upphandlingskriterierna utgår från miljömålet En giftfri miljö (9). År 2013 skärpte EU kraven för CE-märkning av leksaker och införde hårdare regler för leksaker och produkter för barn, för att minska risken att barn får i sig hälsoskadliga ämnen.

Hälsorelaterad livskvalitet

Livskvalitet och hur man själv upplever sin hälsa hänger till viss del ihop med den omgivningsmiljö man befinner sig i. För barn handlar det även om föräldrarnas livssituation och möjlighet att påverka vardagen, som till exempel möjligheten att välja boende och arbete. Barn tillbringar en stor del av sin vakna tid på förskola eller skola och fritidshem, och miljön där är därför viktig för deras miljörelaterade hälsa. Höga bullernivåer, dålig ventilation eller bristande utrymme och möjlighet att vara i fred, kan vara exempel på situationer som kan påverka barns livskvalitet. En annan viktig faktor är tillgång till utevistelse i naturmiljöer med grönska och varierande topografi.