Barns exponering i inomhusmiljöer
Barns exponering för olika ämnen i inomhusmiljöer skiljer sig från vuxnas. Detta beror dels på att barn har ett annorlunda beteendemönster, dels på att de andas mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt och därigenom riskerar få i sig mer luftburna partiklar.
Exponeringar i inomhusmiljö
Barns exponeringar i inomhusmiljön är huvudsakligen desamma som för vuxna beskrivet under fliken ovanför (Exponering för olika ämnen i inomhusmiljön), men som beskrivs i Folkhälsomyndighetens nationella Miljöhälsorapport 2021 har barn ett annat beteendemönster och en annan interaktion med omgivningen än vuxna som kaninnebära en högre exponering för vissa miljöfaktorer. Barn är nyfikna och vill upptäcka sin omgivning, och stoppar ofta saker i munnen för att undersöka det som finns runt omkring dem.
Spädbarn och små barn befinner sig ofta på golvet eller nära marken där de ka få i sig många olika ämnen via till exempel damm, jord och vatten. Barn tillbringar en stor del av sin tid inomhus och i miljöer som kan medföra att de exponeras särskilt för vissa miljöfaktorer och specifika ämnen, till exempel i skolan och anläggningar för olika fritidsaktiviteter. Miljöer som barn framför allt vistas i har visat sig ha problem med bland annat dålig ventilation, damm, allergiframkallande ämnen och höga ljudnivåer. Miljön i skolor och andra lokaler kan variera väldigt mycket. Detta gäller även bostäder. Enligt svaren på den regionala Miljöhälsoenkäten för Stockholms län 2019 (MHE 19) är andelen trångbodda barn hela 41,5 procent bland dom som bor i hyresrätter byggda 1961-1975. Andelen är 19 procent för barn med två inrikes födda vårdnadshavare och 46,4 procent för barn med två utrikes födda vårdnadshavare. Liknande skillnader finns för alla boendeformer och speglar bland annat att hushållen generellt är olika stora och har olika socioekonomiska förutsättningar. Rapporten innehåller mer information om trångboddhet, dess samband med olika exponeringar, och svårigheter att uppskatta omfattningen av problem.