Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga
Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, som gjorts av forskare på Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
Eftersom föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars, väckte covid-19-pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt detta närmare, genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt PCR-test för sars-cov-2 hos unga vuxna i Stockholm. Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för positivt test.
– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet och forskare vid Enheten på miljömedicin på CAMM, som är en av författarna till studien.
Studien utgår från det populationsbaserade BAMSE-projektet (ki.se) som har följt drygt 4 000 deltagare i Stockholm med upprepade undersökningar från födseln. Genom att koppla dessa data till smittskyddsregistret SmiNet identifierade forskarna 425 deltagare som hade testat positivt på PCR-test för sars-cov-2 mellan maj 2020 och slutet av mars 2021. Deltagarna var i genomsnitt 26 år och 54 procent var kvinnor.
Forskarna undersöker nu kopplingen mellan luftföroreningar och långvariga effekter av covid-19 hos unga vuxna.
Mer om studien
Studien genomfördes vid Karolinska Institutet i samarbete med SLB-analys, Södersjukhuset, CAMM (Region Stockholm) samt Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskningen har finansierats av Forte, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm.
Länk till den vetenskapliga artikeln på jamanetwork.com:
Publicerad 2022-05-04
Senast ändrad 2024-03-11
Senaste nyheterna
- Stora skillnader i den arbetsrelaterade folkhälsan i Stockholms län
- Omfattande nattarbete ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och för tidig födsel
- Rekordmånga stockholmare svarade på frågor om hur miljön påverkar deras hälsa
- BAMSE-projektets covid-19 uppföljning avslutad
- Forskare ska ta reda på mer om hur vår hälsa påverkas av värme inomhus
- Fullsatt dag om förtätningens effekter och hälsosam grönska
- Nytt kraftfullt verktyg för bedömning av exponeringar i arbetet
- Algoritmisk arbetsledning blir allt vanligare – men hur mår arbetstagarna?
- Handskguiden gör det lättare för vårdpersonal att välja rätt handske
- Barn med allergi särbehandlas i förskolor och skolor visar intervjuer med barn och föräldrar