Exponeringen för kvarts och svetsrök i jobbet minskar inte tillräckligt

Förbättringarna vad gäller hur många som exponeras för kvarts och svetsrök i arbetet och i viken grad de utsätts har varit små efter 1990. Exponeringen tenderar också att ansamlas i delar av arbetsmarknaden där riskfyllda exponeringar kan vara svårare att hantera. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Karolinska Institutet.

Exponeringen för flera kemikalier och partiklar i arbetsmiljön i Sverige minskade tydligt under 1980-talet, men förbättringarna efter 1990 har varit små. Det gäller både andelen som exponeras och exponeringsnivåerna. Det visar en ny studie utförd av forskare vid CAMM och Arbetsmedicinska enheten på Karolinska Institutet, som undersökt förändringar i exponeringen för kemikalier i arbetet i Sverige över tid. Två mycket vanligt förekommande exponeringar där det här var tydligt var kvarts, som finns i stendamm och är vanligt inom byggnadsindustrin, och svetsrök. Exponering för både kvarts och svetsrök har koppling till flera allvarliga sjukdomar som lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Exponeringen för till exempel bly och organiska lösningsmedel hade däremot minskat succesivt.

Ansamlas i delar av arbetsmarknaden där risker kan vara svårare att hantera

Exponeringen för kvarts och svetsrök tenderade också att ansamlas i sektorer på arbetsmarknaden där riskfyllda exponeringar kan vara svårare att hantera. Det kan till exempel vara företag med fåtal anställda och företag i byggnadsbranschen, där det förekommer många underentreprenörer, och temporära arbetsplatser.

- I Sverige har vi en nationell målsättning att eliminera alla dödsfall som orsakas av arbetet, oavsett om det handlar om olycksfall eller sjukdom. Exponering för både kvarts, svetsrök och dieselavgaser är förknippade med flera allvarliga hälsorisker och det behövs ett mycket mer intensivt arbete för att minska de här exponeringarna, säger Per Gustavsson, professor i arbets- och miljömedicin och en av forskarna bakom studien.

Så gjordes studien

Studien baserades på alla yrkesaktiva i Sverige under perioden 1980 till 2013, och exponeringen för kvarts, dieselavgaser, svetsrök, trädamm, klorerade lösningsmedel och bly undersöktes genom så kallade jobbexponeringsmatriser kopplade till yrkestitlar ur befolkningsregister.

En del i forskningsprogrammet ”Ett hållbart nytt arbetsliv”

Studien ingår i ”Ett hållbart nytt arbetsliv”, ett sexårigt forskningsprogram finansierat av forskningsrådet Forte. Den övergripande målsättningen i forskningsprogrammet är att studera förändringar i exponering och hälsoeffekter i arbetslivet, liksom möjligheter att styra och hantera riskerna för berörda myndigheter och för arbetsmarknadens parter.

Läs mer om forskningsprogrammet ”Ett nytt hållbart arbetsliv”

• på camm.regionstockholm.se
• på ki.se

Länk till vetenskaplig artikel:

”Time trends in occupational exposure to chemicals in Sweden: proportion exposed, distribution across demographic and labor market strata, and exposure levels” (sjweh.fi)

 

Publicerad 2022-09-20

Senast ändrad 2024-03-11