Ett arbetsliv i förändring engagerar forskare

Vad betyder arbetets globalisering för svenskt arbetsliv? Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit? Och vilka spår har det svenska arbetsmiljöarbetet satt? Det arbets- och miljömedicinska vårmötet i Stockholm bjöd på många spännande huvudföreläsningar. 

Själva huvudsyftet med det årligen återkommande arbets- och miljömedicinska vårmötet är att bidra till ett förbättrat arbete när det gäller att förebygga ohälsa till följd av arbets- eller omgivningsmiljö. Men hur har det gått hittills? Vilka avtryck har svenskt arbetsmiljöarbete satt? Om det pratade Maria Albin, docent vid Arbets- och miljömedicin i Lund, i sin Key Note vid det arbets- och miljömedicinska vårmötet i Stockholms den 22-24 april.

- Silikos, förgiftningar, asbestos, lösningsmedelsskador, vibrationsskador, belastningsskador, luftvägsbesvär, psykosociala förhållanden – vi har haft många frågor att ta itu med sedan 1970-talet och fram tills idag, sa Maria Albin.

Bättre verktygslåda för forskning

Enligt henne råder det ingen tvekan om att arbets- och miljömedicinska kliniker och forskare har bidragit till en reduktion av förekomsten av många allvarliga arbetsrelaterade sjukdomar. Men samtidigt konstaterade hon att det fortfarande finns mycket att göra när det exempelvis gäller vibrationsskador, belastningsskador, luftvägsbesvär, psykosociala förhållanden och klassiska risker i nya sammanhang.

- Samtidigt har forskningen genom åren både fördjupats och breddats med exempelvis biobanker, befolkningsstudier, epidemiologisk metodik och kvalitativa studier. Verktygslådan vi förfogar över kan hantera en bredare och mer komplex verklighet. Och i Norden har vi unika möjligheter tack vare stöd från arbetsmarknadens parter, nationella register och personnummersystemet, sa Maria Albin.

Större utlandsägande

Medan arbetet med att förebygga arbetsrelaterad ohälsa fortsätter har det svenska arbetslivet allt mer börjat påverkas av internationella trender. En annan Key Note under vårmötet handlade om arbetets globalisering.

- Utlandsägandet ökade i svenskt näringsliv fram till 2012, sedan har det skett en liten minskning. Men vi har gått från cirka 150 000 anställda i utlandsägda bolag 1980 till 630 000 anställda 2013. Det var 22 procent av de anställda, sa Margareta Oudhuis, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Utvecklingen har även inneburit att en rad nya managementtrender har nått den svenska arbetsmarkanden – Lean Production och New Public Management exempelvis.

- Det här är trender som bygger på rationalitet, kontroll, standardisering, kostnadseffektivitet, centralisering och nyckeltalsmätning. Det handlar om motsatsen till traditionella svenska modeller och managementidéer som är medarbetarorienterade och som har ett förtroendebaserat synsätt, sa Margareta Oudhuis

Variation i arbetet behövs

Väl på jobbet då – finns det möjlighet att gå friskare därifrån än man var när man kom dit? Den tankeväckande rubriken hade en Key Note som hölls gemensamt av Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle och Bo Melin, professor vid Karolinska Institutet.

- Jag skulle vilja lansera ett nytt begrepp för hälsofrämjande arbete: Guldlocksprincipen! Det ska inte vara för varmt, inte för kallt, inte för hårt, inte för mjukt, inte för mycket, inte för lite. Det är okej att vara tungt belastad då och då om vi får återhämta oss regelbundet. Det som behövs är helt enkelt variation, sa Svend Erik Mathiassen.

Hur ska variationen se ut då? Det bästa enligt Svend Erik Mathiassen är att ta många korta pausar, och då göra något helt annat än den ordinarie arbetsuppgiften, och inte ett fåtal långa pausar.

Det gäller också att ge huvudet vila. Sett i ett historiskt perspektiv används nämligen hjärnan på ett annat sätt i dagens arbetsliv jämfört med det tidiga industrisamhället.

- Förr behövdes de som arbetare ett procedurminne – för att klara av löpande band och rutinmässigt upprepade arbetsinsatser. Det var inte direkt utmanande för hjärnan, men åtminstone fanns så kallade kognitiva flyktvägar, alltså möjlighet att tänka på något annat. I dagens arbetsliv behöver de som arbetar mer av ett arbetsminne – kraven på att vara ständigt uppkopplad och ständigt närvarande har ökat, sa Bo Melin.

Det finns vissa nyckelord för en god hälsofrämjande arbetsmiljö. På individnivå handlar det bland annat om rättvisa, variation och utveckling, lagom dos, eget ansvar, yrkesstolthet och meningsfullt arbete. På organisatorisk nivå handlar det om korta beslutsvägar, närvarande chef, återkoppling och tydliga riktlinjer.

- Finns arbetet där alla blir lyckliga? Man närmar sig åtminstone den situationen om arbetsplatsen ger möjlighet till lagom fysisk och mental belastning, rätt balans mellan belastning och återhämtning, fysiskt och mentalt stimulerande arbetsmiljö och tillgång till restorativa miljöer – som trädgård, natur eller konst, sa Svend Erik Mathiassen.

Text: Helena Edström
Bildtext: Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle och Bo Melin, professor vid Karolinska Institutet.
Foto: Marie Sahlén