Byggarbetare sågar i sten.

Damm och rök på arbetsplatser ökar risken för KOL och hjärtinfarkt

Vissa typer av damm och rök som människor utsätts för i jobbet kan kopplas till en ökad risk för KOL och hjärt-kärlsjukdomar; sjukdomar som dödar tusentals svenskar varje år. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Det handlar om bland annat dieselavgaser, svetsrök och kvartsdamm.

- Vi vet att inandning av partiklar ökar risken för att människor ska dö i KOL eller hjärt-kärlsjukdomar, men för att minska riskerna så behöver vi lära oss mer om vilka olika typer av partiklar som är förknippade med dödlighet och sjuklighet, säger Karin Grahn, som ligger bakom avhandlingen. Karin Grahn är forskare på Karolinska Institutet och yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).

De partiklar som ökade risken för KOL var olika för män och kvinnor

Vilken typ av partiklar som ökade risken för KOL skiljde sig åt mellan könen. För män handlade det framför allt om damm som innehåller oorganiska partiklar som till exempel kvarts, gips och isoleringsmaterial, förbränningsrök från diesel eller asfalt och svetsrök. Kvinnor löpte högre risk om de exponerats för organiska partiklar från jord, läder, plast, sot, djur, textil eller mjöl.

Avgaser och metaller ökade risken för hjärtinfarkt

Risken för att få en första hjärtinfarkt var högre hos dem som i flera år exponerats för partiklar från:

  • bensin- och dieselavgaser
  • gaser, till exempel svaveldioxid och kolmonoxid
  • vissa metaller, till exempel kadmium, krom, järn, bly
  • skärvätska
  • bensin
  • kvartsdamm
  • svetsrök
  • mjöldamm, pappersdamm och så kallat respirabelt damm, vilket är damm som innehåller partiklar som är så små att de når längst ut i lungorna till lungblåsorna

Vanligt att utsättas för skadliga partiklar på jobbet

Att utsättas för partiklar från damm och rök i jobbet är vanligt. Enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsmiljön 2021” exponeras cirka 18 % av Sveriges arbetskraft för luftföroreningar minst en fjärdedel av arbetsdagen. I vissa branscher är siffran ännu mycket högre, exempelvis inom bygg- (46 %), gruv- och energi- (32 %) och transportbranschen (29 %). Samtidigt är KOL den tredje vanligaste dödsorsaken globalt och den femte vanligaste i höginkomstländer. I Sverige dör cirka 3000 personer/år i sjukdomen. Rökning är den vanligaste orsaken, men i takt med att antalet personer som röker minskar så ökar andelen som får KOL av andra orsaker. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både globalt och i Sverige.

- För att minska risken för att människor ska drabbas av dessa sjukdomar, så behöver vi minska nivåerna av skadliga partiklar på arbetsplatser. Ett sätt att göra det är att sänka det hygieniska gränsvärdet* för de partiklar som vi ser är farligast, säger Karin Grahn.

Så genomfördes studien

I avhandlingen ingår fyra studier som bygger på beräkningar som gjorts på information från databaser och data från en fältstudie där forskarna gjort mätningar på olika byggarbetsplatser.

Svårt att undersöka risker med damm hos kvinnor

Det är svårt att undersöka risker med damm hos kvinnor. Få arbetar inom de traditionellt mansdominerade dammiga yrkena, och då blir resultaten osäkra. Det är känt att inandning av damm kan vara skadligare hos kvinnor än hos män helt enkelt för att kvinnor som regel har mindre lungor och trängre luftrör. Skillnader i risk för KOL och hjärtinfarkt kan alltså bero på att män och kvinnor har olika känslighet. Men det kan också vara så att mäns och kvinnors exponering på arbetet ser olika ut, och då är det viktigt att ha rätt information om exponeringen.

- De exponeringsnivåer vi har information om idag är baserade på mätningar som gjorts på män i olika arbetssituationer. I takt med att fler kvinnor börjar arbeta som byggjobbare behöver vi också mäta kvinnornas exponering. Kvinnors mindre muskelkraft kan göra at de arbetar på andra sätt än män och de kan ha ett annat säkerhetstänk. Dessa och andra faktorer skulle kunna påverka exponeringen, säger Karin Grahn.

Länk till avhandling “Occupational exposure to particles in relation to chronic obstructive pulmonary disease and cardiovascular disease" (ki.se)”

Foto: Most Photos

Publicerad 2023-10-03

* Detta är ett hygieniskt gränsvärde

Ett hygieniskt gränsvärde är en specificerad nivå av exponering för kemikalier, partiklar eller andra ämnen på arbetsplatsen som inte får överskridas Det används för att skydda arbetstagare från negativa hälsoeffekter men är en avvägning mellan en säker nivå utan hälsopåverkan och vad som är tekniskt och ekonomiskt försvarbart för företagen att klara av. Det är viktigt att hålla alla luftföroreningar på så låga nivåer som möjligt. Det gäller även när man ligger under det hygieniska gränsvärdet. Överskridande av dessa gränsvärden kräver arbetsmiljöåtgärder för att minska exponeringen.