Arbetsgivare ska sätta mål för organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling är några av de områden som omfattas av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som träder i kraft den 31 mars nästa år. Dessutom ska arbetsgivare sätta mål för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Antalet anmälda fall av arbetssjukdomar till följd av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har ökat med 70 procent sedan 2010 enligt Arbetsmiljöverkets statistik. För hög arbetsbelastning eller arbetstakt, samarbetsproblem, konflikter och mobbing är exempel på bakomliggande orsaker.

- Vi vet att många far illa och blir sjuka på grund av faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö vid Arbetsmiljöverket.

Inget fokus på individer

De senaste åren har kunskapsläget kring ohälsans bakomliggande faktorer stärkts. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, handlar det bland annat om höga krav, små möjligheter att påverka, liten belöning i förhållande till ansträngning, konflikter, mobbning, osäkerhet i anställningen, natt- och skiftarbete och långa arbetsveckor.

- Den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö ger stöd till arbetsgivaren genom att förtydliga vilka faktorer som ska vara i fokus för det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Ulrich Stoetzer.

Organisatorisk arbetsmiljö handlar om de krav som ställs på arbetstagarna samt vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet. Social arbetsmiljö handlar om hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, det sociala samspelet, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

- Föreskriften omfattar inte formuleringen psykosocial arbetsmiljö och det beror på att vi vill markera att det här inte handlar om ett individperspektiv. Det handlar om att ta ett generellt och övergripande grepp på arbetsplatsen, säger Ulrich Stoetzer.

Klargöra arbetets innehåll

Enligt den nya föreskriften ska arbetsgivare ansvara för att arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning, att resurser anpassas efter kraven i arbetet och att arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa.

- Hur når man balans i arbetet i praktiken? Det handlar om att klargöra arbetets innehåll tillsammans med arbetstagarna. Arbetsgivaren måste klargöra vilka arbetsuppgifter som ska göras, vilket resultat som förväntas, vilka arbetsmetoder som ska användas, hur man ska prioritera om tiden inte räcker till och vem som ger hjälp och stöd, säger Ulrich Stoetzer.

Arbetsgivaren ska också klargöra att det råder nolltolerans för kränkande särbehandling och ansvara för att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling hanteras på arbetsplatsen. Föreskriften ställer också krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

Efterlängtad föreskrift

Vad tycker då arbetsgivare och företagshälsovård om föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som från den 31 mars 2016 ska börja påverka svenskt arbetsliv? Det var en fråga som diskuterades vid ett seminarium arrangerat av Centrum för arbets- och miljömedicin den 6 november. På plats fanns Emma Cedstrand, legitimerad psykolog vid Feelgood företagshälsovård, och Pia Sturesson, HR-specialist vid Skanska Sverige AB. De anser båda att föreskriften är både behövd och efterlängtad.

En viktig poängtering i föreskriften är enligt dem kravet på kunskap bland arbetsledare och chefer kring hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Samtidigt är det krav som följs av vissa frågetecken.

- Hur vet vi att utbildningarna för chefer och skyddsombud resulterar i att kunskaperna omsätts i praktiken? Det är en stor utmaning. Hur ska utbildningar se ut? Det kanske kommer att krävas handledning och stöd för att kunskap ska omsättas i handling, säger Emma Cedstrand.

Både hon och Pia Sturesson ser positivt på föreskriftens krav på att arbetsgivaren ska ha mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

- Det är när vi sätter spotlights på faktorer och jobbar med uppföljning som vi kan förbättra oss. Men då måste vi också diskutera vad som är relevant att mäta. Utmaningen blir att hitta relevanta mätetal, säger Pia Sturesson, HR-specialist vid Skanska Sverige AB.

- Förhoppningsvis möjliggör föreskriften och uppföljningsbara mål att företagshälsovården kan bli mer av en strategisk partner och att insatserna förflyttas från att vara efterhjälpande till förebyggande, säger Emma Cedstrand.

 

Text och foto: Helena Edström

Bildtext:  Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö vid Arbetsmiljöverket, talade vid Centrum för arbets- och miljömedicins seminarium den 6 november.