40 miljoner till forskning om miljö och hälsa

Det statliga forskningsrådet Forte har beviljat 40 miljoner till två sexåriga forskningsprogram om miljöns effekter på hälsa som leds av medarbetare på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).

De två forskningsprogrammen leds av Charlotta Eriksson respektive Mare Löhmus Sundström, forskare vid Karolinska Institutet som också arbetar på CAMM:s miljömedicinska enhet. 

- Vi står inför stora utmaningar med en ökad urbanisering och pågående klimatförändringar så hur vi planerar och bygger våra stadsmiljöer får en allt viktigare roll för människors hälsa. Att dessa medel nu är säkrade över så lång tid innebär att vi på CAMM i samarbete med Karolinska Institutet kan fortsätta och fördjupa vårt arbete med att bidra till en jämlik miljörelaterad hälsa hos befolkningen, säger Anne-Sophie Merritt, enhetschef för miljömedicin på CAMM.

Fler medarbetare från CAMM kommer att vara delaktiga och utöver CAMM och Karolinska Institutet kommer också forskare från andra lärosäten att medverka.

Kort om de två forskningsprogrammen

God och jämlik miljöhälsa i en hållbar stad - Stockholms Miljöhälsoprogram

- Den snabba urbaniseringen och förtätningen av Stockholms län gör Stockholm till en perfekt plats för att studera hälsoeffekter kopplat till risker i stadsmiljön, som till exempel trafikbuller, luftföroreningar och klimatförändringar, säger Charlotta Eriksson som leder programmet.

Syftet med programmet är att utvärdera och utveckla strategier för att bygga en hållbar stad och bidra till  god och jämlik folkhälsa bland invånare i städer/tätorter. För att kartlägga miljörelaterade hälsorisker kommer forskarna bland annat ta fram ett nytt GIS-baserat verktyg (GIS= Geographic Information System) avsett för regionala intressenter i Stockholms län: Miljöhälsa på karta (arcgis.com). En ny kohort* baserad på den Nationella Miljöhälsoenkäten 2023 i Stockholms län kommer att användas för analyser av samband mellan miljö och hälsa och skattningar av sjukdomsbördan.

Byggnaders sårbarhet i ett klimat i förändring: Värmeexponering inomhus och folkhälsa

Syftet med programmet är att:

• ta fram ett forskningsbaseratbaserat värde för övre inomhustemperatur relaterat till välbefinnande
• identifiera vilka faktorer hos byggnader och i omgivningen som bidrar mest till  inomhusförhållanden som är farliga för hälsan under värmeböljor
• utveckla en modell för beräkning av inomhustemperatur som är baserad på utomhusförhållanden och bostadstyp
• utveckla en metod för att visualisera byggnadernas sårbarhet för värme genom att använda interaktiva kartverktyg

- Det finns mycket forskning som visar på kopplingen mellan höga utomhustemperaturer och ökad sjuklighet i befolkningen men vi vet alltför lite om sambandet mellan höga inomhustemperaturer och hälsa, säger Mare Löhmus Sundström som leder programmet.

En del av Fortes satsning på att förbättra folkhälsan

 De två forskningsprogrammen ingår i de tio som nyligen beviljats sammanlagt 230 miljoner av Forte, som en del av den satsning på prevention och folkhälsa som Forte fick i uppdrag av regeringen år 2020.  De utvalda forskningsprogrammen ska fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsopolitikens åtta prioriterade områden. 

* Kohort = En kohort i detta sammanhang är en grupp individer som har någon eller några egenskaper gemensamma ( tex ålder, yrke, en viss diagnos, bostadsområde) och som studeras över tid för att undersöka specifika forskningsfrågor och samla data. 

Foto: Bertil Bernhardsson/Most Photos

Publicerad 2023-09-11