Skriv ut den här sidan

Sotpartiklar - exponering och hälsorisker i Stockholms län

En pågående studie visar att val av färdväg kan ha betydelse för personlig exponering för sotpartiklar. Vid samtidig cykling längs två parallella innerstadsgator med hög respektive låg trafikintensitet är halten sot i andningszonen cirka 30 procent lägre än vid cykling längs en lågtrafikerad gata. 

Luftföroreningar ökar risken att drabbas av hjärt- eller luftvägssjukdom. De kan också bidra till att den som redan är sjuk bli sjukare eller leda till förtida död.

Nyligen publicerade studier har visat att förbränningspartiklar är mer hälsoskadliga än partiklar från andra luftföroreningskällor. Sot, även kallat ”Black carbon”, är en luftförorening (partiklar) som bildas vid nästan all typ av förbränning. Därför kan sot användas som en kompletterande och mer hälsorelevant indikator för trafikrelaterade luftföroreningar. Trots detta är halter av sot i omgivningsluften bristfälligt kartlagda i stadsmiljö, och beträffande personlig exponering finns knappt någon kännedom alls.

Syftet med studien är att kartlägga personlig exponering för sot, främst i olika trafikmiljöer i Stockholm, och därmed få fram ny kunskap om trafikrelaterad exponering för sotpartiklar som förekommer i stockholmarnas vardag. Studien ger också värdefull information om hur den uppmätta personliga exponeringen för luftföroreningar förhåller sig till den skattade exponeringen som fås via stationära mätplatser inom länet.

Studien omfattar förutom mätningar av personlig exponering i mikromiljöer även beräkningar av den genomsnittliga befolkningens exponering. Avsikten är också att bedöma hälsoriskerna förknippade med exponeringen för sotpartiklar.

Genomförande

I projektet ämnar vi studera personlig exponering, i synnerhet under olika sätt att färdas i stadsmiljö (gå och cykla eller åka bil, buss, T-bana, och pendeltåg). Mätningar utförs även i andra miljöer, såsom vid färd genom vägtunnlar. Jämförelser görs mellan olika tidpunkter, miljöer och färdsätt, t.ex. genom parallella provtagningar då man under samma tid färdas samma sträcka, fast med olika färdmedel (gå, cykla, åka buss/bil). Syftet är att spegla faktisk exponering i olika vanligt förekommande trafiksituationer stockholmare befinner sig i dagligen.

Huvudsakligen kommer mätningarna genomföras med en personburen sotmätare, en s.k. Aethalometer, microAeth (model AE51) vars luftintag fästs i andningszonen. Vi kommer även genomföra provtagning och analys av partiklarnas innehåll av elementärt kol (EC) och organiskt (OC) partikulärt material parallellt med sotmätningarna för att utvärdera betydelsen av EC och OC under olika tidsperioder samt med hjälp av ett mer avancerat instrument skilja på bidrag från olika typer av förbränning. Emissionerna för olika källor kartläggs med utgångspunkt från den emissionsdatabas som finns för andra ämnen i Stockholm och Uppsala läns system för luftövervakning.

Beräkningar av befolkningsexponeringen och riskbedömning genomförs med hjälp av spridningsmodeller som ingår i Stockholm och Uppsala läns luftövervakningssystem. Med hjälp av exponerings-risk samband från litteraturen görs en bedömning av olika källors betydelse för hälsoriskerna förknippade med exponeringen.

Framtid

Kännedom om personlig exponering för sotpartiklar i olika trafikmiljöer och olika sätt att färdas är nödvändig för optimala åtgärder med syfte att minska riskfaktorer i människors miljö i Stockholm. Den nya kunskapen kommer att ligga till grund för olika åtgärdsprogram och framtida forskningsprojekt inom detta område. Projektets mål ligger också väl i linje med Landstingets mål och visioner, både enligt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen 2010 (RUFS 2010) och Stockholms läns landstings miljöpolitiska program 2012-2016.

Studien delfinansieras av Miljöanslaget, Stockholms läns landsting, och genomförs i samarbete med Stockholms universitet (ITM).

Senast ändrad: 2014-12-05