Barns olika exponering för miljöfaktorer

Aspekter av jämlik miljöhälsa

BMHE19 visar att barn i områden med utbredd trångboddhet generellt tillbringar mindre tid utomhus än barn i andra områden, framförallt flickor, vilket indikerar att fysisk tillgång till grönområden inte alltid sammanfaller med praktisk eller upplevd tillgång. Det kan handla om hur omgivande miljöer har förändrats över tid, hur grönstrukturerna är utformade idag, eller om vilka som vistas respektive inte vistas här. Vidare kan det vara frågan om otrygghet eller upplevelse av otrygghet. Föräldrarnas utbildningsnivå såväl som födelseland har betydelse för hur ofta barn vistas i naturen, enligt BMHE 19. Barn till högutbildade och inrikes födda tillbringar mer tid i naturen än barn till lågutbildade eller utrikes födda. Här är tillgänglighetsaspekten viktig och visar att geografisk närhet inte nödvändigtvis innebär större tillgänglighet, då såväl mentala, kulturella och praktiska barriärer spelar in.

Trångbodda barnfamiljer

Trångboddhet var framförallt ett betydande problem i Sverige fram till 1970-talet, men har nu åter börjat uppmärksammas. Det är relativt utbrett i Sveriges tre ”storstadsregioner” (Stockholm, Malmö och Göteborg). Stockholms län är dock regionen med högst andel trångbodda, både antalsmässigt och procentuellt. Det finns stora skillnader inom regionen med en majoritet av de trångbodda församlingarna i de sydvästra delarna av länet. Trångboddheten är kopplad till inkomst, utbildning och etnicitet och är fyra gånger så vanligt bland låginkomsthushåll jämfört med hushåll med höga inkomster. I Stockholms innerstad finns dock ett kluster av trångbodda med hög medianinkomst. Trångboddhet är vanligare bland dem som bor i hyresrätt eller är ensamstående med barn och bland utrikesfödda. Det ligger i sakens natur att det är vanligare bland barnfamiljer. I länets mest trångbodda församlingar (Spånga-Tensta och Flemingsberg) är över 50 procent av barnen trångbodda och i ytterligare fyra församlingar (Valsta, Skärholmen, St: Mikaels och Botkyrka) är andelen trångbodda barn och unga över 40 procent.

I en intervjustudie med personer som genom sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och ungdomar i miljonprogrammens områden i Stockholms län, har CAMM i Stockholm undersökt olika effekter som trångboddhet kan medföra på barns hälsa och välmående (Trångboddhet i förhållande till barns hälsa, miljö och skolgång. Stockholm). Miljonprogrammets bostadsområden som en gång byggdes för att minska trångboddhet, hör idag ofta till de mest trångbodda, av vilka många dessutom påverkas av segregation. Trångboddhet riskerar att ha en både direkt och indirektinverkan på folks välmående. För barn och unga kan trångboddhet medföra minskad möjlighet till eget utrymme och där igenom påverka både utvecklingen av den egna identiteten och det sociala umgänget. Även möjligheten till lugn och ro för studier kan påverkas, vilket i sin tur kan försämra utbildningsmöjligheter och framtida livsval. Det har visat sig att inlärningen i skolan också ofta påverkas menligt av trångboddhet, genom att man kanske har svårt att sova ostört, vilket försämrar koncentrationen. Trångboddhet hänger ofta samman med ekonomiska begränsningar, vilket ytterligare kan innebära att trångbodda barn har sämre tillgång till fritidsaktiviteter efter skoltid och i mindre grad kan få olika materiella behov tillfredsställda.

Samtidigt som många nackdelar idag lyfts fram med miljonprogramsområdena, så är de byggda under en tid då man medvetet försökte separera gående från biltrafik och därigenom skapa miljöer där framförallt barn hade möjlighet att röra sig fritt. Det fanns ett aktivt ställningstagande för att tillgängliggöra grönområden i närhet till bostaden och därigenom skapa hälsosammare miljöer än de trånga och täta stadsområdena. Idag ligger istället ett starkt fokus på att skapa just stadsmiljöer, eftersom innerstadsområdena betraktas som attraktiva och miljonprogramsområdena framstår som ett dåligt alternativ. Ofta är det just planeringen av dessa områden, bland annat utifrån den sagda separationen av trafikslag, som lyfts fram som en nackdel. En utredning om boendemiljön av Stockholms stad visar på att problemen kanske hellre bör angripas utifrån kunskapen om att underhållet i dessa områden ofta är eftersatt både inomhus och utomhus, vilket i sin tur skapar otrygghet och ohälsa. Studien lyfter även problemet med fastighetsvärdar som missköter underhåll i utsatta områden. I kombination med trångboddhet, att fler människor bor i bostäderna än vad de är anpassade för, gör undermålig skötsel att förfallet går fort (Stockholm stad, 2017).

Enligt Boverkets beräkningar finns det idag områden där över 50 procent av barnen är trångbodda, detta gäller framförallt i storstadsregionerna. Boverket definierar trångboddhet enligt olika normer, vilka härrör från 1946, 1967 och 1986. Enligt norm 2 från 1967, som fortfarande är den dominerande normen, skall det inte bo fler än två personer i varje rum, det skall dessutom finnas kök och vardagsrum (Boverket, 2016).

Storstadsområden har högst andel trångbodda, det är betydligt vanligare i flerbostadshus än i småhus, det är även vanligare förekommande i hyresrätter än i bostadsrätter och äganderätter, se figur 7.

Jämlik miljöhälsa, figur 7. Trångbodda i Stockholms län enligt norm 2. Andel (procent) i åldersgrupperna 8 månader, 4 år, och 12 år som är trångbodda. Uppdelat på flerbostadshus och småhus.

I Stockholms län är Ekerö, Danderyd, Österåker, Salem och Nykvarn de kommuner som har minst antal trångbodda. I dessa kommuner är även småhus vanligt förekommande. Botkyrka, Haninge, Stockholm stad, Sundbyberg och Södertälje har flest antal trångbodda, här är även flerbostadshus dominerande. De flesta trångbodda är barnfamiljer.

Trångboddhet är vanligare bland personer födda utanför Europa. I socioekonomiskt utsatta områden är 30 procent av de utomeuropeiskt födda trångbodda, dessa områden är vanligast i storstäder och deras förorter (SCB, 2020), se tabell 2.

Jämlik miljöhälsa, tabell 2. Andel (procent) trångbodda 4- och 12-åringar i Stockholms län, uppdelat på föräldrarnas födelseland och bostadstyp.