Metod – så samlades data in

Hur tas underlaget fram?

Ett viktigt underlag för Miljöhälsorapporterna är resultaten från en nationell undersökning. Undersökningen genomförs vart fjärde år, varannan gång vänder den sig till vuxna och varannan gång till vårdnadshavare till barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år. Underlaget baseras på omfattande enkäter, Miljöhälsoenkät 2015 som vi förkortar till MHE 15 och Barnens miljöhälsoenkät 2019 som vi förkortar BMHE 19.

MHE 15 och BMHE 19 togs fram av Institutet för miljömedicin (IMM) och Centrum för Arbets- och miljömedicin (CAMM) på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och i samarbete med Statistiska centralbyrå (SCB). Enkäterna innehåller frågor om olika miljöfaktorer samt upplevda besvär och hälsotillstånd. 

 Varför gör man en enkätundersökning?

Syftet med enkäten har varit att ta fram underlag och information om hur och i vilken grad befolkningen exponeras för olika miljöfaktorer och om miljörelaterad hälsa genom att bland annat ge svar på följande frågeställningar:

• I hur stor utsträckning har befolkningen i Stockholms län tillgång till hälsofrämjande miljöer?
• Hur mycket exponeras befolkningen i Stockholms län för olika miljöfaktorer både inomhus och utomhus?
• Hur mycket besväras befolkningen i Stockholms län av olika miljöfaktorer både inomhus och utomhus?
• Finns geografiska och socioekonomiska skillnader i exponeringsförhållanden och i miljörelaterad ohälsa?

Att det görs en separat undersökning med fokus enbart på barn, beror på att barn och vuxna både exponeras på olika sätt för olika miljöfaktorer och är olika känsliga. Eftersom barn både är mer sårbara och mer utsatta än vuxna, är det viktigt att få kunskap om exponeringsmönster och följder för dem separat.

Varför upprepas dessa enkätundersökningar?

Liknade enkätundersökningar har genomförts även tidigare, 1999 (MHE 99), 2003 (BMHE 03), 2007 (MHE 07) och 2011 (BMHE 11). MHE 15 utformades så att svaren från enkäten går att jämföra med de tidigare undersökningarna MHE 99 och MHE 07, medan BMHE 19 i stor utsträckning är utformad för att kunna jämföras med BMHE 03 och BMHE 11. Många frågor var exakt likadana, medan andra frågor behövde förtydligas och uppdateras på ett sådant sätt att de fortfarande går att jämföra med tidigare undersökningar. Enkäterna har även kompletterats med nya frågor, till exempel om känslighet mot kemiska ämnen i konsumtionsvaror, om åtgärder i bostaden för att minska bullernivån inomhus och om ifall pollenprognoser följs.

Enkätundersökningarna upprepas för att bland annat ge svar på följande frågeställningar:

• ökar eller minskar miljöexponeringar och miljörelaterad ohälsa över tid
• Ger miljöhälsoarbetet resultat?
• Vad har blivit bättre?
• Vad har blivit sämre?
• Hur ser utvecklingen ut i olika grupper över tid?

Vilken var målbefolkningen och hur gjordes urvalet?

Målbefolkningen för enkät MHE 15 var alla personer bosatta i Stockholms län i åldrarna 18–84 år som varit folkbokförda i Sverige i minst fem år. Målbefolkningen för enkät BMHE 19 var vårdnadshavare till barn i åldrarna 6-10 månader (8 månader), 4 år och 12 år. Enkäterna har sedan skickats ut till slumpmässigt utvalda i målbefolkningen fördelat över de olika åldersgrupperna och kommunerna samt Stockholms stads landstingsvalkretsar. I samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) skickades MHE 15 till 35 000 personer ur målbefolkningen, se tabell 1, och BMHE skickades till 34 800 vårdnadshavare/barn. Urvalet gjordes slumpvis inom varje kommun och bestod av två delar. Den första delen, Folkhälsomyndighetens grundurval för MHE 15 bestod av 500 personer. Den andra delen bestod av ett utökat urval på sammanlagt 34 500 personer. Grundurvalet för BMHE 19 bestod av 600 enkäter, 200 per åldersgrupp, med ett utökat urval på 34 200 enkäter, se tabell 2 och 3.

Metod, tabell 1. Miljöhälsoenkät 2015, Stockholms län. Information om Miljöhälsoenkät 2015, urval Stockholms län.

* I åldrarna 18–84 år och folkbokförda i Sverige i minst fem år.

Metod, tabell 2. Miljöhälsoenkät för barn 2019, Stockholms län. Information om antal, svarsfrekvens och målgrupp.

Det utökade urvalet, 34 500 respektive 34 200 personer, beställdes och finansierades främst av Stockholms läns landsting/Region Stockholm men Länsstyrelsen i Stockholms län samt några av länets kommuner (Stockholms stad, Sundbybergs stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby) var också delaktiga. Fördelningen av MHE 15 mellan de 26 kommunerna i länet visas i tabell 3 och av BMHE 19 i tabell 4.

Metod, tabell 3. Fördelning av MHE 15 per kommun. Antal skickade enkäter per kommun i urvalet i Stockholms län.

Metod, tabell 4. Barnens miljöhälsoenkät 2019, Stockholms län. Fördelning av BMHE 19 till vårdnadshavare i Stockholms län, uppdelat mellan de olika kommunerna och valkretsarna.

Stockholms stad delades in i sex geografiska områden motsvarande landstingsvalkretsarna Södermalm/Enskede, Bromma/Kungsholmen, Norrmalm/östermalm/ Gamla Stan, Västra Söderort, östra Söderort och Yttre Västerort. Lite drygt 1 000 enkäter skickades till varje valkrets, se utsnitt i figur 1.

Metod, Figur 1. Urvalsområden i Stockholms län MHE 15 (Karta finns)

Teckenförklaring:  Storstadskommun  Förortskommun  Övriga kommuner.

Sammanlagt är svaren baserade på och uppdelade i 31 urvalsområden vilka presenteras i Figur 1. Förutom Stockholms stad har vi i gruppen storstadskommuner valt att inkludera Solna och Sundbybergs stad. Vilka kommuner som ingår i gruppen förortskommuner och övriga kommuner framgår av figur 1.

Hur stor var svarsfrekvensen?

MHE 15

Den genomsnittliga svarsfrekvensen för MHE 15 i Stockholms län var 41 procent. Högst svarsfrekvens hade Täby (49 procent), Danderyd (49 procent) och Vaxholm (47 procent) medan Stockholms stads landstingsvalkrets Yttre Västerort (32 procent), Botkyrka (34 procent) och Upplands-Bro (37 procent) hade lägst svarsfrekvens (figur 1). Förutom geografiska skillnader fanns det även skillnader i svarsfrekvens beroende på sociodemografiska faktorer, till exempel kön, ålder, utbildningsnivå och inkomst (tabell 5). I de fall svarsfrekvensen understeg 5 personer för en viss fråga eller valkrets, har dataunderlaget ansetts bristfälligt och i dessa fall uppges det att data saknas. I kartornas pop-uppfönster är procenttalen rörande andel berörda avrundade enligt standard, medan färgindelningen är baserad på den oavrundade procentsatsen.

Metod, figur 2. Svarsfrekvens MHE 15, Stockholms län Svarsfrekvensen i procent för varje kommun. Stockholms stad är indelad i sex geografiska områden motsvarande sina valkretsar.

Metod, tabell 5. Svarsfrekvens i olika grupper Svarsfrekvens (procent) uppdelat på sociodemografiska bakgrundsvariabler.

BMHE 19 Sammanlagt svarade 15 347 (44,1 procent) på BMHE 19. Svarsfrekvensen i de olika åldersgrupperna var 48,5 procent för 8 månader gamla barn, 44,4 procent för 4 åringar och 41,1 procent för 12-åringar, se tabell 2.

Vårdnadshavare till yngre barn svarade i större utsträckning och samma mönster syns även nationellt. Stockholms län har haft en högre svarsfrekvens än genomsnittet i Sverige. I vissa valkretsar i Stockholm stad låg svarsfrekvensen runt 60 procent (Södermalm/Enskede 63 procent, Bromma/-Kungsholmen och Norrmalm/östermalm/Gamla stan 59 procent), vilket är drygt 10 procent högre än i länet som helhet. För samtliga grupper i länet var svarsfrekvensen flera procentenheter högre än för landet som helhet. För svarsfrekvens i de olika kommunerna se figur 3. och figur 4.

Metod, figur 3. Svarsfrekvens BMHE 19 i de olika kommunerna.

Metod, figur 4. Fördelningen av enkätsvar mellan olika valkretsar i Stockholms stad

Kan man lita på resultatet?

Ja, man kan lita på resultatet eftersom enkäterna har skickats till en betydande del av befolkningen och utgör den största enkätundersökning för miljöhälsa någonsin. Eftersom urvalet inte är anpassat till befolkningsstorleken för respektive kommun och andelen svarande inte heller är lika i alla delar av befolkningen används information i form av registerdata för att vikta svaren från olika personer och på så vis få ett mer rättvisande mått på förekomsten i hela målbefolkningen. Viktningen innebär bland annat att svaren från en person som kommer från en kommun med många invånare, till exempel Stockholms stad, får en lägre vikt än svaren från en person som kommer från en kommun med färre invånare, till exempel Nykvarns kommun. Resultaten från MHE 15 och BMHE 19 som redovisas på Miljöhälsa online och i Miljöhälsorapport 17 och Miljöhälsorapport 21 har beräknats med dessa vikter. Det betyder att de gäller för hela målbefolkningen och inte bara för det urval som besvarade enkäten.

Tvärsnittsstudie

MHE 15 och BMHE 19 är en så kallad tvärsnittsstudier. Det betyder att de visar förekomsten av olika exponeringar och besvär vid ett och samma tillfälle. Denna typ av undersökning är inte lämplig för att dra slutsatser om orsakssamband mellan exponering och sjukdom. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet. Enkätundersökningar färgas dessutom av hur de som besvarar enkäten tolkar frågorna, i det här fallet hur de bedömde sin egen eller sitt barns hälsa och hur de upplevde olika miljöfaktorer. I rapporten görs också jämförelser med tidigare enkäter (MHE 1999 och 2007, samt BMHE 2003 och 2011). Sådana jämförelser innebär alltid en viss osäkerhet, eftersom samma fråga kan uppfattas annorlunda när den ställs flera år senare.

Statistiskt säkerställda

Resultaten som presenteras i denna rapport är statistiskt säkerställda på 95 procents signifikansnivå (5 procent felmarginal). Om inte annat anges så är alla data som redovisas hämtade från MHE 15, BMHE 19 och tidigare miljöhälsoenkäter.