Skriv ut den här sidan

Hälsosamma omgivningsmiljöer

Ett projekt som om stadsgrönska och dess påverkan på människors hälsa.

Bakgrund

Idag bor majoriteten av världens befolkning i städer vilket innebär att deras hälsa, både direkt och indirekt, påverkas av stadsmiljöerna. Det är därför viktigt att planera städer på ett sätt som både är hållbart för framtidens klimat och som samtidigt minskar riskfaktorer för hälsoeffekter. När fler människor flyttar till städerna behövs ny infrastruktur, och därför förespråkar dagens stadsplanering förtätning. Förtätning, istället för utbredning, tros bidra till bättre hållbarhet i städerna men kan också medföra negativa konsekvenser för människors hälsa, till exempel genom att en större del av befolkningen utsätts för luftföroreningar och buller och att mängden stadsvegetation som är tillgänglig för allmänheten minskar.

Naturmiljöernas betydelse för folkhälsan i städerna har varit ett mycket snabbt framväxande område inom miljömedicinsk forskning under det senaste decenniet. Som en följd av detta finns det nu ett starkt vetenskapligt underlag som visar att även kortvarig exponering till naturmiljöer, kan ha en rad positiva effekter på befolkningens hälsa och välbefinnande. Dock är nästan alla av dessa studier baserade på exponeringen vid bostadsadress och räknar inte med exponering till grönska under tiden som människor är hemifrån.

Det finns inte heller något entydigt svar på frågan om hur mer grönstruktur leder till bättre hälsa. Sannolikt beror det på komplexa samband mellan både fysiologiska och psykologiska processer i kroppen. En miljö med riklig växtlighet stimulerar ofta till ökad fysisk aktivitet men det förklarar inte hela sambandet mellan ökad grönska och bättre hälsa. En alternativ förklaring som föreslagits är grönskans funktion för stressreduktion och återhämtning, vilket kan leda till bättre nattsömn och sänkta inflammationsmarkörer i kroppen.

Syfte

Att med utgångspunkt från data för den totala dagliga exponeringen för grönska ta reda på: Var ska grönska finnas för en maximal preventiv hälsoeffekt? Blir folk mer fysiskt aktiva om det finns mer grönska i deras bostadsområde? Hur påverkar den totala dagliga grönområdesexponeringen a) vikt, b) kortisolnivåer, c) sömnvanor, d) blodtryck e) systeminflammationsmarkörer? Kan ökad exponering för grönområden, motverka de negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar och buller?

Hur samlar vi in data och från vem

Genom en omfattande fältstudier som bl.a. innebär GPS-spårning av individer, salivprovtagning (för analyser av stresshormonsnivåer och mängden inflammationsmarkörer), och sömn-, aktivitets- och blodtrycksmätningar i cirka 800 personer bosatta i Stockholms Län, kommer forskarna i projektet att försöka uppskatta den faktiska dygnsexponeringen till grönska, och förutom att undersöka sambanden mellan stadsgrönska och hälsa, även kunna undersöka de underliggande mekanismerna som påverkar dessa samband. Fältarbetet planeras att köras i gång under våren 2019 och pågå ca 3 år.

Medverkan och finansiering

Projektet finansieras av Formas, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling.

Medverkande är Mare Löhmus Sundström, Charlotta Eriksson, Antonios Georgelis och Göran Pershagen från Karolinska institutet och CAMM samt Christofer Åström från Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet.