Barns påverkan av grönstrukturer

Grönska och hälsa

Antalet vetenskapliga studier som visar en positiv koppling mellan människors vistelse i grönska och bättre fysisk eller mental hälsa, har ökat konstant under 2000-talet. Studier om barn, i jämförelse med studier om vuxna, har i allmänhet fokuserat mer på de mentala hälso-effekterna av grönska än på de fysiska. Barnens respiratoriska hälsa och faktorer relaterade till övervikt har dock fått en hel del uppmärksamhet. Bättre allmänhälsa har ofta rapporterats visa samband med högre exponering för grönska (1). Andelen barn som uppgavs ha god hälsa i BMHE 19 var associerad med vårdnadshavarnas inkomstnivå och visade generellt högst värden bland barn (speciellt bland tolvåringar) som besökte grönområden ofta (figur 1.1). Detta kan dock ha många olika förklaringar. Det är till exempel sannolikt att dålig allmänhälsa gör det svårare för föräldrarna att ta med barnen ut i naturen.

Grönstruktur, figur 2. Vistelse i grönområden och hälsa. Andel (procent) barn som har god hälsa, i relation till ålder, hur ofta de besöker ett grönområde och vårdnadshavarnas inkomstnivå.

Stress

Hos både barn och vuxna har ökad vistelse i grönska kopplats till minskad förekomst av stress, ångest och depressioner (2,3). Dessa samband har föreslagits vara ett resultat av naturens stressreducerande och återställande inverkan (3). Nyligen rapporterades ett samband mellan högre tillgång till grönska nära skolor och lägre allostatic load hos portugisiska skolbarn (4). Allostatic load används som ett index för att beskriva konsekvenserna av stress, baserat på olika fysiologiska biomarkörer. Studiens resultat framhäver vikten av gröna skolgårdar för en god mental hälsa och välmående hos barn och ungdomar. Enligt Plan- och Bygglagen (PBL) ska det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse både i bostadsområden och på tomter med lokaler för fritidshem, förskola, skola (8 kap. 9–11 §§ PBL (5)). Det är dock kommunen som i slutändan bedömer vad som ska anses som tillräcklig friyta och de lokala prioriteringarna kan skilja sig mycket mellan olika kommuner.

Utveckling, psykisk hälsa och beteende

Under de senaste åren har det publicerats ett flertal högkvalitativa långtidsstudier om grönskans betydelse för barns utveckling (6,7). Dessutom tycks regelbunden vistelse i grönområden förstärka barns emotionella koppling till naturen och spela en nyckelroll i utvecklingen av miljövänligt beteende senare i livet (8,7).

I en färsk dansk studie konstaterade författarna att personer som under barndomen bott i omgivningar med mycket grönska hade upp till 55 procent lägre risk för utvecklandet av ett brett spektrum av psykiatriska hälsoproblem senare i livet, än individer som växte upp med lite grönska i omgivningen (9). Vidare, har ökad exponering för grönska kopplats till färre beteendeproblem, särskilt vad gäller aggressiva beteenden och problem med uppmärksamhet (10), samt till en bättre mental och psykomotorisk utveckling hos barn (11).

BMI och fysisk aktivitet

Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen elva-femtonåringar med övervikt eller fetma i Sverige mer än dubblerats under de senaste 30 åren och i BMHE 19 rapporterades 19 procent av barnen mellan sex och tio år i Stockholms län vara överviktiga (12). Enligt BMHE 19 syns ett samband mellan andelen barn med övervikt och vårdnadshavarnas utbildningsnivå, födelseland och inkomstnivå (figur 3. a.b.c).

Grönstruktur, figur 3. Övervikt i relation till vårdnadshavares utbildningsnivå, födelseland och inkomst. Andel (procent) av barn med övervikt uppdelade enligt:

1. 

   a. Familjens sammanlagda förvärvsinkomst.

2. 

   b. Vårdhavarnas högsta avslutade utbildningsnivå.

3. 

   c. Vårdhavarnas födelseland.

Fysisk träning är en viktig aspekt i att motverka övervikt. Andelen barn som minst en gång per vecka tränade fysiskt var högst i förortskommuner (71 procent) och lägst i storstadskommuner (65 procent). I pendelkommuner var motsvarande siffra 68 procent. Andelen barn som tränade varje vecka var högst när båda vårdnadshavare uppgavs vara födda utanför Europa (74 procent). I gruppen där båda föräldrarna var födda i Sverige var motsvarande andel 65 procent.

Högre exponering för grönska under barndomen har kopplats till lägre risk för fetma, ökad fysisk aktivitet och ökad användning av aktiv transport (13). Dessa samband kan dock påverkas av olika sociodemografiska faktorer såsom inkomst och utbildningsnivå hos föräldrarna (14).

Aktiv transport som till exempel promenader eller cykling är en viktig del av vardagsmotionen. Bland förutsättningarna för aktiv transport till dagis eller skola hos minderåriga, nämns bland annat områdes- och trafiksäkerhet, lämplig distans samt tillgång till grönska (15). Enligt BMHE 19 har andelen barn som enbart använder sig av aktiv transport för att ta sig till förskola eller skola sjunkit med 22 procentenheter jämfört med BMHE 03 (tabell 1).

Grönstruktur, tabell 1.Val av transportmedel, förändring över tid. Andel (procent) barn som använder en specifik typ av transport för att ta sig till förskola, skola eller fritidsaktiviteter uppdelat på årtalen 2003, 2011 och 2019.

Den största ökningen bland olika transportsätt sedan 2003, finns i andelen som kombinerar olika typer av aktiv och passiv transport (främst kollektivtrafik). Aktiv transport var högst bland fyraåringar i storstadskommuner (31 procent) och lägst bland fyraåringar i pendelkommuner (14 procent) se figur 4.

Grönstruktur, figur 4. Val av transportmedel utifrån kommuntyp. Andel (procent) fyra- och tolvåringar som använder en specifik typ av transport för att ta sig till och från förskola, skola och fritidsaktiviteter. Uppdelat efter kommuntyp.

Respiratorisk hälsa

Sambandet mellan grönska och respiratorisk hälsa, som till exempel lungfunktion, förekomst av astma med mera, hos barn och ungdomar är för närvarande mycket osäkert. Mer grönska har kopplats till ökad biologisk mångfald, vilket i sin tur kan associeras med färre autoimmuna sjukdomar både under barndomen och senare i livet. Dessutom kan ökad andel vegetation förbättra luftkvaliteten genom att avlägsna vissa luftföroreningar, vilket också skulle kunna leda till bättre respiratorisk hälsa (16). Å andra sidan är förekomsten av pollenallergi i Stockholms län relativt vanlig (13 procent enligt BMHE 19) och ökad exponering för grönska ökar också ofta exponeringen för allergiframkallande pollen. Flera översiktsartiklar har under senaste åren undersökt sambanden mellan omgivningsgrönska och barns respiratoriska hälsa, men inga klara slutsatser kan dras eftersom resultaten från olika studier pekar åt olika håll, eller visar på avsaknad av samband (16-19).