Hur barn påverkas i inomhusmiljö

Hälsoeffekter och besvär

Flera miljöfaktorer i inomhusmiljön har kopplats till en ökad risk för luftvägssymtom, astma och allergi. Framför allt gäller det miljötobaksrök, pälsdjur och husdammskvalster men också fukt/mögel i bostaden. Enligt vårdnadshavare är 9,4 procent av länets 12 åringar allergiska mot pälsdjur, 2,8 procent mot kvalster och 1,6 procent mot mögel.

Totalt 21 procent av alla 12 åringar uppger att de flera gånger i veckan under de senaste tre månaderna har känt obehag på grund av lukt i eller i närheten av bostaden, till exempel tobaksrök (9,2 procent), parfym och deodorant etc. (8,1 procent), rengöringsmedel (2,4 procent), målarfärg och lim etc. (0,7 procent) och rök från eldning av löv eller ved (0,4 procent). Utöver besvär av lukter uppger 3,7 procent av 12-åringarna i BMHE 19 att de besvärats av instängd (dålig) luft i bostaden, vilket är ungefär samma andel som i BMHE 11 (3,3 procent). Besvär av instängd (dålig) luft är mindre vanligt bland barn i småhus (2,0 procent) jämfört med barn i bostadsrätter (4,2 procent) och hyresrätter (7,3 procent).

I BMHE 19 svarade också vårdnadshavarna på hur de upplever luftkvaliteten i bostaden. Här anger 4,0 procent att luften är ganska dålig eller mycket dålig, vilket är jämförbart med BMHE 11 (3,8 procent). Bland dem som bor i småhus svarar 1,0 procent att luften är ganska dålig eller mycket dålig. Andelen som svarar så är högre för boende i bostadsrätter (3,5 procent) och hyresrätter (9,9 procent). På grund av enkätens utformning går det inte att avgöra om upplevd dålig luftkvalitet leder till besvär eller om luftkvaliteten upplevs som dålig på grund av att de boende har besvär. Vårdnadshavare som har ett fönster i bostaden som vetter mot en större gata eller trafikled uppger betydligt oftare (9,0 procent) att luften är ganska dålig eller mycket dålig jämfört med övriga (3,1 procent), se figur 2.

Inomhusmiljö, figur 2. Luftkvalitet i bostaden Andel (procent) barn och vårdnadshavare i Stockholms län som upplever luftkvaliteten som dålig eller mycket dålig i bostaden, uppdelat på boendeform respektive bostadens läge i förhållande till trafik.

Problem med inomhustemperatur (både värme och kyla) var generellt vanligare i storstadskommuner än i förorts- och pendlingskommuner och högre förekomst av problem med inomhustemperatur visade även en stark koppling till lägre inkomstnivå.

Bland familjer där båda vårdnadshavarna var födda i Sverige rapporterade 43 procent att de ofta hade problem med för höga inomhustemperaturer, medan motsvarande siffra bland familjer där båda vårdnadshavarna var födda utanför Europa var 36 procent. Sjutton procent av familjer med båda vårdnadshavarna födda i Sverige och 33 procent där båda vårdnadshavarna var födda utanför Europa uppgav att deras inomhustemperatur ofta var för låg under vinterhalvåret (figur 3).

Inomhusmiljö, figur 3. För hög eller låg temperatur inomhus. Andelen (procent) vårdnadshavare som uppger att de dagligen eller minst en gång per vecka besväras av att det är för varmt under sommarhalvåret respektive för kallt under vinterhalvåret i bostaden. Uppdelat utifrån vårdnadshavarnas födelseland. ”Ofta” består av svarsalternativen ”Ja, dagligen” och ”Ja, minst en gång per vecka”.

Av vårdnadshavarna till tolvåringar rapporterar 23,1 procent att deras barn har besvär som trötthet eller huvudvärk. Även problem från ögon, näsa eller luftvägar är vanliga bland tolvåringar och uppges av 11,5 procent av vårdnadshavarna. Båda typerna av besvär har ökat sedan 2011 (17,6 respektive 7,5 procent). Det vanligaste besväret är trötthet (19,4 procent), följt av huvudvärk (9,3 procent) och irriterad, täppt eller rinnande näsa (7,6 procent). Alla dessa besvär har ökat sedan 2011 (14,9, 7,4 respektive 4,1 procent).

Totalt uppger 28,7 procent av vårdnadshavarna till tolvåringar att deras barn har något av nämnda besvär minst en gång per vecka, oavsett miljö.

Flera vårdnadshavare till tolvåringarna uppger att barnen har besvär som är kopplade till inomhusmiljön, såsom huvudvärk, trötthet och symptom från ögon eller luftvägar. Inom Stockholms län rapporterar 11,5 procent att deras barn har besvär på grund av inomhusmiljön i bostaden och/eller skolan, se tabell 10.4. Med besvär menas här att barnet minst en gång per vecka är trött, har huvudvärk eller har ögon-, näs eller luftvägsbesvär (klåda, sveda eller irritation i ögonen, täppt eller rinnande näsa, heshet, halstorrhet eller hosta). Det är en ökning från 9,7 procent i BMHE 11. Framför allt rapporteras trötthet och huvudvärk på grund av inomhusmiljön i skolan (10.0 procent), se tabell 2

Inomhusmiljö, tabell 2. Besvär på grund av inomhusmiljön år 2011 och 2019. Andelen 12-åringar (procent) som minst en gång per vecka haft olika besvär av inomhusmiljön i bostaden och/eller skolan.