Regler och riktvärden för stadsgrönska
Det finns riktlinjer och regler inom samhällsplanering för hur mycket stadsgrönska som skall finnas tillgänglig i olika stadsmiljöer och vid nybyggnation.
Ekosystemtjänster- nyttan av det gröna
Ekosystemtjänster är ett begrepp för ekosystemens olika naturliga/ekologiska funktioner som bidrar till mänsklig välmåga, hälsa och ett fungerande samhälle. Klassiskt delas ekosystemtjänster in i fyra olika kategorier: Försörjande, reglerande, kulturella och stödjande.
Försörjande ekosystemtjänster avser livsnödvändiga områden som mat, dricksvatten, mediciner mm. De reglerande ekosystemtjänsterna har blivit allt mer uppmärksammade på sistone inom stadsplanering inte minst på grund av klimatförändringar, då de skyddar mot olika naturkatastrofer bl.a. genom vattenreglering/skydd mot översvämning, men också skydd mot värmeöar. De står även för viktiga funktioner som pollinering, luft- och vattenrening. Kulturella ekosystemtjänster har också en stark koppling till hälsa, genom psykiskt välmående, stressdämpande funktioner, friluftsliv och estetiskt tilltalande miljöer. De stödjande ekosystemtjänsterna omfattar grundläggande funktioner som jordförbättring, fotosyntes och vattnets kretslopp.
Tillämpning av ekosystemtjänster i samhällsplanering, i form av en tydlig integrering av olika gröna och blå miljöer har visat sig ha både direkt och indirekt positiv betydelse för hälsa och välbefinnande.
Riktlinjer och krav på grönyta i stadsplanering
Ekosystemtjänster har på senare tid implementerats i Plan och bygglagen (PBL), genom den så kallade grönytefaktorn. Grönytefaktor (GYF) är ett planeringsverktyg för att säkerställa en viss mängd grönstruktur, vegetation eller vatten, både på kvartersmark (ex. bostadsrätters/fastighetsägares mark i direkt anslutning till byggnader) och på allmän platsmark (offentliga områden/allmän plats). Syftet med GYF är att skapa ett mått för att kunna kvantifiera kvalitativa aspekter i ett samhälle. Vid beräkning av grönytefaktor har olika form av vegetation olika hög faktor, ett fullvuxet träd ger t.ex. högre poäng än ett sedumtak, bland annat baserat på det kvalitativa värdet för dem som vistas på platsen och på vegetationens ekologiska funktion. Stockholms stad har utformat regler för GYF på kvartersmark, som gäller vid nybyggnation. Kravet på GYF är dock utformat så att olika typer av byggnation och områden bedöms på olika sätt utifrån sina förutsättningar och utifrån i vilket skede av detaljplanen som kravet på GYF har lyfts. Generellt råder dock att ett krav på GYF skall vara förutsättningen för markanvisning, vidare ligger GYF 0,6 som ett riktmärke för planering.
Målet med tillämpning av ekosystemtjänster och GYF är att skapa och upprätthålla sociala och rekreativa värden i staden, att befrämja en hälsosam livsmiljö för stadens invånare och stärka den ekologiska mångfalden. Nyttjande och stärkande av grönska och ekosystemtjänster ingår även i Stockholms stads dagvattenhantering, för att skapa en hållbar dagvattenhantering. Målet är att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, där dagvatten är en resurs och förutsättning för hälsofrämjande grönstrukturer i den bebyggda miljön.