Barns exponering för UV-strålning

Barns exponering för solljus

BMHE19 visar att 41 procent av tolvåringarna i Stockholms län har bränt sig i solen åtminstone en gång under de senaste 12 månaderna (figur 2). Det är en liten minskning sedan den senaste enkäten (2011) då andelen som bränt sig var 44 procent. Bland fyraåringarna är andelen som bränner sig lägre (18 procent), jämfört med 20 procent 2011.

UV-strålning, figur 2. Brännskador i solen. Andel (procent) barn och ungdomar i Stockholms län som bränt sig i solen någon gång under de senaste 12 månaderna, 2011 och 2019. Uppdelat på ålder (4 år och 12 år).

Andelen tolvåriga barn som bränner sig varierar mellan länets kommuner (karta 5). Högst är andelen i Danderyd, Nacka, Täby, Norrtälje och Ekerö kommun, där mer än 47 procent av barnen bränt sig minst en gång det senaste året.

UV-strålning, karta 5. Andel 12-åriga barn som bränt sig minst en gång i solen de senaste 12 månaderna uppdelat på kommun.

Vanliga sätt att skydda barn mot solljus är att undvika vistelse i stark sol, ha skyddande kläder och att använda solskyddsmedel (figur 3). Andelen barn som skyddas på något sätt mot solen (i Sverige) flera gånger i veckan har ökat sedan 2011. Bland 12-åringar skyddas ca 87 procent (78 procent 2011) och bland 4-åringar 96 procent (93 procent 2011). Andelen barn som skyddas är dock relaterat till vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Barn till vårdnadshavare med enbart grundskoleutbildning skyddas i lägre utsträckning (81 procent bland 12-åringar) än barn till vårdnadshavare med gymnasie- (86 procent) eller högskoleutbildning (88 procent).

UV-strålning, figur 3. Vanliga sätt att skydda sig mot solen. Andel (procent) barn och ungdomar i Stockholms län som använder olika typer av solskydd varje dag eller flera gånger i veckan.

Riskbedömning och åtgärder

Då Sverige inte har så mycket sol under vinterhalvåret är det viktigt att barn får i sig D-vitamin från maten. Mat med mycket D-vitamin är till exempel fet fisk, ägg och livsmedel som berikats med D-vitamin, t.ex. smörgåsfett, oljor, mjölk, fil och yoghurt. Barn som växer mycket, inte äter fisk eller berikade livsmedel, är mörkhyade eller bär heltäckande kläder på sommaren kan behöva ta kosttillskott för att undvika D-vitaminbrist.

Hudcancer är en av de vanligaste cancertyperna och förebyggande insatser har stor betydelse för att minska risken att drabbas. Även om tendensen är att färre barn i länet ofta bränner sig i solen är andelen totalt sett dock fortfarande relativt hög, i synnerhet bland 12-åringar (41 procent). Risken att bränna sig är också ojämnt fördelad i befolkningen med den högsta andelen bland barn till vårdnadshavare med låg utbildning, där ca 20 procent inte skyddas i tillräcklig utsträckning.

Hudrodnad och sveda till följd av solljus är ett tecken på att man fått en cellskada som senare i livet kan leda till hudcancer. En viktig förebyggande åtgärd är därför att skydda barn från att bränna sig i solen. Barn med lite pigment, till exempel ljushyade och rödhåriga, bör skyddas särskilt.

Viktiga råd till föräldrar är att:

• Barn under 1 år inte ska vistas alls i direkt solljus
• Små barn bör skuggas med till exempel parasoll, soltält eller UV-skydd till barnvagnen i kombination med att barnet har kläder och solhatt
• Barn, oavsett ålder, bör vistas i skugga mitt på dagen (mellan ca kl. 11 och 15)
• Solskyddskräm kan användas som ett komplement där kläderna inte täcker men ska undvikas som enda solskydd
• Vid stränder där UV-strålningen oftast är starkare än i en stad bör barn vistas i skugga i möjligaste mån

Viktiga insatser på samhällsnivå:

• Kunskap om UV-strålningens risker och om hur man ska skydda sig bör införas i grundutbildningar för förskole- och fritidspersonal, lärare i årskurs 1–7 och barnhälsovårdspersonal. Dessa personalkategorier bedöms ha goda möjligheter att i sin tur informera föräldrar.
• Regionala insatser bör fokusera på flera gröna ytor och större tillgång till skugga på allmänna platser. Detta bör kompletteras med kampanjer för tillsyn av skol- och förskolegårdar avseende solljus.
• Berörda myndigheter bör ge stöd till kommuner vid planering och utformning av lekplatser, förskole- och skolgårdar.
• Kontinuerligt informera barnavårdscentraler, förskolor och skolor om solstrålningens skadliga hälsoeffekter.