Trångboddhet - påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet

Bakgrund

Globalt lyfts trångboddhet fram som en viktig folkhälsofråga av flera internationella organisationer, bland annat Världshälsoorganisationen (WHO). Trångboddhet beskrivs vanligtvis utifrån perspektivet att den har negativa hälsoeffekter på de boende, även om sådana effekter kan vara svåra att särskilja från hälsoeffekter som beror på andra sociala, ekonomiska och miljöfaktorer. Vår tanke är att vända på perspektivet och istället titta på hur trångboddhet kan påverka byggnader och bostäder så att de blir mindre funktionella och därmed kan utgöra en risk för boendes hälsa, välmående och säkerhet. Ett exempel på detta kan vara att trångboddhet kan leda till att inomhusluften blir fuktigare än vad ventilationssystemet klarar av att hantera. Det kan i sin tur leda till kondensering av fukt på bostäders inre ytskikt, påväxt av mögel, och försämrad luftkvalitet som kan orsaka besvär från luftvägarna.

Syfte

I nuläget saknas en kunskapsöversikt över hur trångboddheten påverkar byggnadens funktion, som vi menar är att erbjuda en sund och säker boendemiljö. Syftet med vårt projekt är därför att kartlägga, sammanställa och värdera den kunskap som finns samt att identifiera kunskapsluckor som kan ge vägledning kring behov av framtida utredningar och forskningsinsatser.

Vilka bostäder kommer vi att fokusera på

Situationer där bostäder blivit funktionsnedsatta på grund av trångboddhet kan identifieras utifrån skador utanpå och inuti bostäderna och problem med inomhusmiljön (till exempel förekomst av synligt mögel). I Sverige föreslår vi att sådana bostäder sedan många år finns i stor skala i det svenska miljonprogrammet som därmed kan utgöra en unik källa till information. Utomlands förekommer trångboddhet nämligen ofta i områden med enklare bostäder som byggts för människor med låga inkomster, så kallad ”social housing”. I Sverige byggdes miljonprogrammet däremot som en del av den svenska välfärdsstatens framväxt och bostäderna var generellt sett genomtänkta och avsedda för alla medborgare.

Hur kan resultaten komma till nytta

Det är av stort intresse både för enskilda och samhället att bostäder kan behållas i gott skick så att de inte blir mindre funktionella och därigenom orsakar att ”människor utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker”, såsom det uttrycks i det svenska miljömålet ”God Bebyggd Miljö”. Resultaten från detta projekt kommer möjliggöra att olika samhällsaktörer ges bättre möjlighet att fatta välgrundade beslut kring frågor som:

• Vilken trångboddhet kan vi acceptera?
• Hur skall byggnadens funktion säkerställas i de fall trångboddhet är ofrånkomlig eller acceptabel?
• Hur ska förvaltning och nybyggnation av bostäder planeras för att säkerställa sunda byggnader?

Resultaten kan därmed bidra till ett skifte från reaktiva till proaktiva åtgärder inom samhällsplanering och byggnadsindustri och bland annat hjälpa till att utveckla standarder gällande acceptabelt antal boende i specifika byggnader.

Resultat från projektet

I den vetenskapliga översikten som publicerades i november 2022 inkluderades totalt 100 studier som berörde ämnet trångboddhet och exponeringar av relevans för hälsa. Sammanställningen kan utgöra ett underlag för fastighetsägare och tillsynsmyndigheter när det gäller förebyggande åtgärder och riktad bostadstillsyn. 

Länk till artikeln: IJERPH | Free Full-Text | Overcrowding and Hazardous Dwelling Condition Characteristics: A Systematic Search and Scoping Review of Relevance for Health (mdpi.com) 

Medverkan och finansiering

Projektet ”Trångboddhet - påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet” finansieras av Formas, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling. Huvudsökande för projektet är Sofia Stensson vid RISE, övriga sökande är Folke Björk vid KTH, Gunnar Johanson vid KI, och Johnny Lorentzen vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). Johnny är också en av initiativtagarna till det interna CAMM-projektet ”Effekter av trångboddhet på barns hälsa och skolgång” som kompletterar och delvis har inspirerat det aktuella Formas-projektet.