Klimat och hälsa

Utvecklingen i världen

Den globala medeltemperaturen har ökat med mer än 0,7 grader celsius över de senaste 100 åren. Beroende på framtida utsläpp av växthusgaser kommer, enligt FN:s klimatpanel IPCC, den globala årsmedeltemperaturen att stiga mellan 1,7 grader celsius och 4,8 grader celsius till slutet av seklet. Årsmedeltemperaturen för Stockholms län var 5,8 grader celsius mellan 1961-1990 men förväntas enligt SMHI att stiga till 10-12 grader celsius om cirka 100 år.

Förutom temperaturökningen förväntas både det globala och nationella mönstret av nederbörd förändras. Stockholms län förväntas exempelvis att få ökad nederbörd under vinterhalvåret och fler skyfall. 

Temperatur

Både extremt låga och extremt höga temperaturer påverkar befolkningens hälsa och överlevnad negativt. På grund av klimatets historik är Stockholmsregionen bättre utrustad för att anpassas till kyla än till perioder av extrem värme.

Ihållande värme kan leda till värmestress vilket ger upphov till uttorkning och ökar belastningen på hjärt- och kärlsystemet och njurarna. De mest känsliga befolkningsgrupperna för värmeböljor är hjärt- och kärlsjuka, lungsjuka, äldre, småbarn och individer som lider av psykisk ohälsa. Vissa mediciner, som till exempel betablockerare och vätskedrivande läkemedel, kan också försämra kroppens anpassningsförmåga till värmen.

Luft

Med förändringar i temperatur och nederbördsmönster, förändras även luftkvalitén. Torka kan leda till att mer partiklar rivs upp och mera damm bildas. Samtidigt ökar risken för bränder som kan försämra luftkvalitén ytterligare genom ökande halter av sot i luften. Temperatur och solstrålning kan direkt påverka halter av luftföroreningar – till exempel ökar bildningen av marknära ozon och koncentrationen av partiklar under varma, soliga perioder.

Både ozon och partiklar och halter av andra föreningar, såsom kväveoxid och svaveloxid kan orsaka lungskador och andningssvårigheter. Återigen är det de äldre, småbarn och lung-, hjärt- och kärlsjuka som är känsligast för kombinerade effekter av temperatur och försämrad luftkvalité.

Allergiframkallande ämnen

Växter och svampar påverkas direkt av förändringarna i temperatur, nederbörd och längden av vegetationsperiod. Enligt SMHI:s beräkningar 2011 kan vegetationsperiodens längd i Stockholms län bli mellan 100 och 140 dagar längre i slutet av seklet än dagens 195 dagar. Därför är det sannolikt att även tidsperioder med höga halter av pollen, sporer och andra allergener kommer att förlängas och därigenom påverka hälsan hos allergiska personer.

I Sverige är cirka 15-20 procent av de unga vuxna allergiska mot pollen och en förlängd vegetationsperiod kan förvärra tillståndet hos dessa personer. Dessutom förstärker höga halter av vissa luftföroreningar såsom partiklar, ozon och kväveoxid pollens allergiska effekter och leder till högre sannolikhet för utvecklande av nya allergier.

Förutom allergener i utomhusmiljö kan även förekomsten av husdammskvalsterallergi bli vanligare i Sverige. Kvalster trivs i fuktig inomhusmiljö vilket är vanligare i Stockholm under perioder när värmen i hus inte tillsätts, alltså under sommarhalvåret. Förekomsten av kvalster och dess aktivitetsperiod skulle kunna förlängas med ett varmare och fuktigare klimat.

Vatten

Ökningen av årsmedelnederbörden i Stockholms län kombinerad med mer frekventa skyfall förväntas att orsaka översvämningar och ökade vattenflöden i markerna. Detta ökar risker för ras och skred, vilket medför en ökad risk för olyckor, och att infrastruktur och samhällstjänster påverkas. Kvaliten på bad-, bevattnings- och dricksvatten kan påverkas genom att smittämnen i marken kan spolas ut till vattentäkter. En del smittämnen växer snabbare vid höga temperaturer vilket kan ytterligare öka smittrisken.

Badklåda, som är en relativt ofarlig åkomma, och badsårsfeber, som är en ny, mycket allvarlig sjukdom i Sverige, gynnas båda av högre vattentemperaturer. Högre vattentemperaturer ökar även risken för att algblomningar och produktionen av alggifter vilka kan påverka levern, nervimpulser och orsaka mag- och tarmbesvär.

Våra insatser

Hos Centrum för arbets- och miljömedicin sker aktiv kunskapsutbyte med forskare från till exempel Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet som undersöker effekter av värme och luftföroreningar på människors hälsa. Dessutom undersöker vi för nuvarande, i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet, förändringar i pollensäsonger under de senaste 40 åren.