Skriv ut den här sidan

Passiv rökning

Barn är särskilt känsliga för tobaksrök och påverkas både under fosterlivet och efter födseln. Exponering för miljötobaksrök, passiv rökning, ökar risken att utveckla astma och allergier, i synnerhet om mamman röker. 

Hos vuxna kan miljötobaksrök öka risken för lungcancer och hjärtinfarkt, men riskökningen är mycket lägre än för rökarna själva. 

Exponering för tobaksrök

Den minskade tobaksrökningen har lett till att Sverige tillhör de länder i världen som har den lägsta andelen rökare. Allt färre exponeras därför för miljötobaksrök. För närvarande utsätts ca 3 procent bland barn och ungdomar dagligen för miljötobaksrök.

År 2011 använde ungefär 4 procent av mammorna till 8-månaders barn i Stockholms län cigaretter, snus eller nikotinersättningsmedel under graviditeten, vilket är en minskning från drygt 10 procent 2003. Totalt 1,5 procent av barn och ungdomar exponeras dagligen för tobaksrök i bostaden. Föräldrar till äldre barn röker i regel mer än föräldrar till yngre barn, men sedan 2003 ses en kraftig minskning av exponering i alla åldrar.

Vart vänder man sig

Vid klagomål på tobaksrök i bostaden vänder man sig i första hand till fastighetsägaren. Kommunen kan även bistå med stöd och råd. Arbetsgivaren ansvarar för att miljötobaksrök inte förekommer på arbetet. Centrum för arbets- och miljömedicin kan bistå med kunskaper om hälsoriskerna med miljötobaksrök tillsammans med Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.

Våra insatser

Vid Centrum för arbets- och miljömedicin genomförs regelbundna kartläggningar av exponering för miljötobaksrök hos barn och vuxna som underlag för prioritering av förebyggande åtgärder. Vi arbetar även förebyggande tillsammans med sjukvården och länets kommuner. I viss utsträckning medverkar vi även i forskning kring hälsoriskerna med passiv rökning, särskilt hos barn och ungdomar, för att identifiera och kvantifiera samband med olika typer av negativa hälsoeffekter.