Sol och värme är härligt men när det blir riktigt varmt kan värme också vara farligt. Det betyder att man behöver ta hand om sig lite extra. Vissa grupper är särskilt känsliga. Personer över 60 är en sån grupp. Läs mer om vad du som är äldre eller anhörig till någon som är äldre bör tänka på när temperaturen stiger över 25 grader.
Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall hos känsliga personer. Det förändrade klimatet kommer antagligen betyda både att medeltemperaturen stiger och att extrema väderförhållanden, som värmeböljor, blir vanligare.
Extrem värme är farligt för alla, men äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta. När vi åldras blir våra kroppar sämre på att reglera sin temperatur och vi får också en nedsatt förmåga att känna törst. Är man dessutom sjuk ökar risken ännu mer. När man svettas mycket och inte får i sig tillräckligt med vätska blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp (i hjärta och hjärna) ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt.
När ökade temperaturer förväntas skickar SMHI ut ett meddelande till allmänheten via media. Om den maximala temperaturen förväntas bli minst 30 grader under 3 dygn i följd går det ut en klass-1 varning. Vid temperatur på minst 30 grader under mer än 5 dygn eller minst 33 grader under 3 dygn skickas en klass-2 varning.
Här följer några punkter som visar vad det är viktigt att tänka på när det blir varmt. Checklistan finns också att ladda ner som pdf till höger. Där finns också checklistor att ladda ner för vård- och omsorgspersonal.
En temperatur av 26 grader eller mer under tre dagar i följd ökar hälsoproblemen påtagligt.
Undvik söta drycker, och alkohol, samt vätskedrivande trycker som kaffe. Servera och ät gärna vätskerik mat, t.ex. grönsaker och frukt. Påminn och hjälp personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning att dricka.
Utnyttja gardiner, persienner och markiser. Försök att vistas på bostadens svalaste plats.Vädra nattetid när det är svalt.
En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Löst sittande kläder av naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.
Framför allt under dygnets varmaste timmar.
Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens, samt nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist. Vissa läkemedel, som t.ex. vätskedrivande kan behöva justeras vid värmebölja. Kontakta sjukvården för råd vid nytillkomna eller förvärrade besvär.
Materialet är baserat på ”Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer för kommunens vård- och omsorg samt primärvården i Region Skåne” som togs fram på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne. Checklistorna i Skåne utarbetades i samråd med ett flertal lokala vård- och omsorgs-enheter, samt två vårdcentraler. De råd som ges utgår från WHO:s riktlinjer, samt aktuell vetenskaplig litteratur på området.
