Projektet Hälsosam yrkesdebut hjälper elever välja rätt

Tydligare riktlinjer för medicinsk studie- och yrkesvägledning, mer kunskap kring yrkens hälsorisker och ökat samarbete mellan skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare. Det är tre faktorer som minskar risken för att elever väljer ett yrkesprogram på gymnasiet som riskerar deras hälsa, enligt rapporten från projektet ”Hälsosam yrkesdebut”.

Våren 2013 startade projektet ”Hälsosam yrkesdebut” med syftet att minska risken för att elever på gymnasiets yrkesprogram drabbas av arbetsskador under sin utbildning eller efter att de börjat jobba. Bakgrunden till projektet var att det kom många unga människor till Centrum för arbets- och miljömedicins patientmottagning som tidigt i sitt yrkesliv drabbats av astma, eksem eller andra sjukdomar.

− I värsta fall leder det här till att de får byta yrke och det kostar både för samhället och individen, säger Marina Jonsson, projektledare för Hälsosam yrkesdebut och allergisamordnare på Centrum för arbets- och miljömedicinhälsa.

Brister i riktlinjer, utbildning och kompetens

Nu publiceras den andra och sista delrapporten från projektet: ”Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut – en kartläggning”. Rapporten tittar på skolans eget arbete med medicinsk yrkesvägledning och arbetsmiljöfrågor och bygger på enkätsvar från rektorer, studie- och yrkesvägledare, skolsköterskor och yrkeslärare på grund- och gymnasieskolor i Stockholms län och kompletterande intervjuer.

− Rapporten visar att det ofta saknas riktlinjer för hur medicinsk studie- och yrkesvägledning ska bedrivas. Det saknas också utbildning och det finns brister i kompetens inom området hos skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare. De två yrkesgrupperna vill gärna samarbeta mer för att kunna hjälpa eleverna att göra välgrundade yrkesval. Även arbetsmiljöansvaret behöver förtydligas och hur arbetsmiljöarbetet ska fördelas mellan yrkesgrupperna, säger Marina Jonsson

Förslag på förbättringsåtgärder

Självklart finns det också goda exempel på enskilda skolor där man tidigt börjar prata om arbetsmiljö och hälsorisker med olika yrkesval men då beror det ofta på att det finns en person på skolan som brinner för de här frågorna, menar Marina Jonsson.

− Överlag är det väldigt få elever som får information om eventuella risker med vissa gymnasieprogram, även om man har en diagnos som till exempel allergi eller astma.

Rapporten avslutas med en lista med förslag på konkreta förbättringsåtgärder. Författarna förslår bland annat:

• att man inför utbildning om medicinsk studie- och yrkesvägledning i grundutbildningen för studie- och yrkesvägledare
• att skolledningen tar fram tydligare riktlinjer kring medicinsk studie- och yrkesvägledning
• att lärare börjar samtala med elever om hälsa, yrken och arbetsmiljö redan tidigt i grundskolan.
• att det skulle behövas mer och lättillgängligare information för elever och föräldrar om hälsorisker med olika yrken, till exempel via filmer och webbsidor

Seminarium i november

Nästa steg är att sprida resultaten från rapporten till så många berörda som möjligt. Rapporten ska skickas till berörda skolor och beslutsfattare i Stockholms län tillsammans med ett erbjudande om besök av representanter för projektet som berättar om studien. Högskolan som bedriver utbildning till studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare och skolsköterskor kommer också att kontaktas angående behovet av utbildning i medicinsk studie- och yrkesvägledning och arbetsmiljö. Dessutom planeras två seminarier för studie- och yrkesvägledare och skolsköterskor och skolläkare på Centrum för arbets- och miljömedicin den 15 och 30 november.

− Vi vill få igång en diskussion med skolorna kring hur man skulle kunna göra för att få igång det här. Jag vet att till exempel Stockholms stad redan idag jobbar med att försöka få in Studie- och yrkesvägledarna i elevhälsan. Bara det är ju en början, säger Marina Jonsson.

Projektet finansieras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i Stockholm.

Text: Sarah WiklunD
Foto: Matton
Publicerad 20160829