Buller i omgivningen

Omgivningsbuller är den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle och vi utsätts dagligen för buller från en rad olika källor, både i bostaden, på arbetsplatsen och när vi rör oss ute i samhället. 

Omgivningsbuller är den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle och vi utsätts dagligen för buller från en rad olika källor, både i bostaden, på arbetsplatsen och när vi rör oss ute i samhället.

Trots insatser för att minska exponeringen så utgör buller ett allt större problem, framför allt beroende på en ökad urbanisering och tillväxt av transportsektorn.

Källor till buller

De främsta källorna till omgivningsbuller är trafik, det vill säga buller från vägar, järnvägar och flyg, även om ljud från grannar, byggarbetsplatser och industrier också bidrar. En sammanställning som gjordes baserat på trafikdata för 2011 visar att ungefär 2 miljoner svenskar utsätts för buller som överskrider det riktvärde som regeringen satt upp för buller utomhus i bostadsmiljön (55 dB LAeq). Flest personer exponeras för buller från vägtrafik (1 640 000), följt av buller från spår- (230 000) och flygtrafik (19 000).

Att de tysta områdena i samhället blir allt färre påverkar både hälsa och välbefinnande. Exempel på hälsoeffekter som kan uppkomma till följd av buller är allmän störning, sömnstörning, försämrad kommunikation, effekter på inlärning och prestation samt fysiologiska stressreaktioner. Nyare studier visar att långtidsexponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom, till exempel hjärtinfarkt, men mer forskning behövs som underlag för hälsoriskbedömningen.

Buller i Stockholms län

Stockholms län är en region som expanderar kraftigt och prognoser visar att länet kommer att ha en fortsatt stark befolkningstillväxt med upp till 2,6 miljoner invånare år 2030. Samtidigt spås efterfrågan på transporter öka med mellan 40 och 50 procent de kommande 20 åren. Utan åtgärder medför detta en ökning av ljudnivåerna i regionen och att antalet tysta och rekreativa områden reduceras.

Enligt en uppskattning baserad på data från 2015 (2013 för flyg) utsätts nästan en femtedel av befolkningen i Stockholms län för buller från något av trafikslagen som överstiger 55 dB ekvivalent ljudnivå (Trafikbuller i befolkningen. Exponering, utsatta grupper och besvär (sll.se)). Vägtrafiken är den dominerande källan, följt av spår- respektive flygtrafik. I alla beräkningar har hänsyn tagits till befintliga bullerskärmar vad gäller väg- och spårtrafik.

  • Vägtrafik: 333 000 personer (15,0 procent)
  • Spårtrafik: 66 650 personer (3,0 procent)
  • Flygtrafik: 11 000 personer (0,5 procent)

Andelen som störs av trafikbuller i Stockholms län är högre än i landet som helhet. I den regionala miljöhälsoenkäten 2015 rapporterade 11 procent av befolkningen i Stockholms län att de besväras mycket eller väldigt mycket av väg-, tåg- eller flygbuller, jämfört med 8,0 procent sett till hela Sverige. Även andelen sömnstörda är högre i Stockholms län (4,6 procent) än i övriga Sverige (3,4 procent) (Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 (pdf)).

Våra insatser

Centrum för arbets- och miljömedicin arbetar aktivt för att förebygga ohälsa till följd av buller bland invånarna i Stockholms län. Vi följer upp bullersituationen i länet, bevakar trender vad gäller störningar och besvär relaterade till buller, sprider information och ger råd till kommuner och myndigheter samt arbetar aktivt med olika regionala projekt om buller.

Miljöhälsa online

Du kan hitta mer information om buller i Stockholms län via vårt digitala verktyg Miljöhälsa Online: Buller i samhället.

Faktablad

Vi har även tagit fram ett faktablad om omgivningsbuller och hälsa som du kan ladda ner här: Omgivningsbuller och hälsa (pdf).

Kartläggning av omgivningsbuller

Under åren 2013–2015 genomförde CAMM ett större uppdrag kring kartläggning av omgivningsbuller som bland annat resulterade i en regional vägledning för hur buller bör kartläggas i Stockholms län, Regional vägledning för karläggning av omgivningsbuller (pdf). Inom samma uppdrag togs det även fram en metod för kartläggning av bullerfria områden, Kartläggning av bullerfria områden. Metodbeskrivning för Stockholms län (pdf).

Det regionala bullernätverket

Tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och STORSTHLM driver vi det regionala bullernätverket i Stockholm. Syftet med nätverket är att bidra till samverkan över kommun- och yrkesgränser inom områden så som tillsyn, kartläggning, åtgärder, fysisk planering samt forskning och hälsa. Vidare ska nätverket stimulera till erfarenhetsutbyte och bidra till kunskapsspridning inom buller och ljudmiljö och därigenom öka den regionala kompetensen inom bullerområdet samt skapa förutsättningar för att miljömålen gällande buller ska uppnås. Läs mer på Bullernätverkets hemsida bullernatverket.se.

Aktuella projekt

Flygbuller Bromma

Syftet med projektet är att kartlägga hur invånarna i Stockholms län påverkats av att flygbullret runt Bromma har minskat kraftigt under Covid19-pandemin. Genom en enkätundersökning har vi fått svar från drygt 3 600 stockholmare som bor i närheten av Bromma (eller i en kontrollkommun) hur mycket de störs och besväras av bullret från Bromma. Frågorna relaterar dels till en normalsituation (dvs. före pandemin), dels under pandemins första våg, mars-juni 2020.

Resultat från studien kommer att publiceras i en CAMM-rapport till hösten 2021.

Läs mer om studien: Flygbuller Bromma | Karolinska Institutet (ki.se)

Forskning

Centrum för Arbets- och Miljömedicin har ett nära samarbete med Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och deltar i flera nationella och internationella forskningsprojekt om buller och hälsa. För närvarande pågår studier om trafikbuller och hjärt-kärlsjukdom samt metabol påverkan, däribland övervikt.

Länkar till olika forskningsprojekt:

Health risks related to noise | Karolinska Institutet (ki.se)

Noise and health - NordSOUND (cancer.dk)

Senast ändrad 2021-06-15

Publicerad: 2014-07-23