Hur påverkas vi av UV-strålning?

Exponering för UV-strålning medför både positiva och negativa hälsoeffekter. En allvarlig negativ hälsoeffekt är den ökade risken att utveckla hudcancer. Barn och ljushyade personer är särskilt känsliga för UV-strålning.



Exponering för UV-strålning har både positiva och negativa hälsoeffekter. Bland de positiva effekterna hittar vi bildandet av D-vitamin i kroppen, vilket i sin tur optimerar upptaget av kalcium (ett nödvändigt ämne för kroppens normala funktion). Måttliga doser av UVB-strålning leder till en förtjockning av hudens yttre skikt, vilket fungerar som ett naturligt skydd mot att UV-strålar inte tränger in i vävnaderna.

En allvarlig negativ hälsoeffekt av överexponering för UV-strålning är den ökade risken för utveckling av hudcancer. Effekten av att utsättas för hög UV-exponering är ackumulativ och förekomsten av allvarliga konsekvenser uppkommer därför ofta senare i livet. Det som utlöser utveckling av cancersjukdom är att huden bränns av solens strålar, vilket skadar hudcellernas DNA.

Hudcancer

WHO uppskattar att 80-90 procent av all hudcancer orsakas av UV-strålning. I Sverige är hudcancer den näst vanligaste cancerformen och hör också till de cancerformer som har högst incidens. Malignt melanom (den allvarligaste formen av hudcancer) är även den form av cancer som ökar snabbast i landet.

Det finns tre varianter av hudcancer:

  • skivepitelcancer
  • basalcellscancer
  • malignt melanom

De två första vaianterna är godartade (benigna). De leder sällan till att den drabbade dör av sin sjukdom men innebär lidande och höga kostnader för sjukvården. Malignt melanom är däremot elakartad (malignt) och kan vara dödlig.

Hur ser det ut i Stockholm i förhållande till resten av landet?

Stockholms region utmärker sig i olika avseenden gällande hudcancer. Både Stockholms- och Gotlands län hör till de län som har högst cancerincidens, något som förväntas öka under en 10-årsperiod. Stockholm är också det län med störst andel högutbildade och enligt resultat från enkätundersökningar rapporterar den gruppen i högre utsträckning än lågutbildade, att de har bränt sig i solen. Figur 8.2

Riskgrupper

Särskilt känsliga grupper är barn och ljushyade människor. Utomhusarbetare klassas som en riskgrupp på grund av att de oftare än befolkningen i allmänhet vistas i solljus och därmed i högre grad utsätts för UV-strålning.

Uppskattning av hudcancerutveckling

Om man gör en uppskattning av antalet fall malignt melanom och skivepitelcancer fram till 2025 utifrån historiska data så kommer vi att se en ökning av malignt melanom med 42 procent i regionen Stockholm-Gotland och en ökning av skivepitelcancer med 129 procent (figur 8.3).

UV-strålning, figur 1. Antal fall av malignt melanom och skivepitelcancer

Antal fall av malignt melanom och skivepitelcancer* per 100 000 invånare i regionen Stockholm-Gotland, år 2005–2014.

*I cancerstatistiken rapporteras skivepitelcancer inom diagnoskoden ”Övrig hudcancer”. Denna grupp utgörs till 98 procent av skivepitelcancer, varför vi använder begreppen synonymnt.

Samtidigt förväntas befolkningen i Stockholms län att ha ökat till 2 611 000 personer år 2025 (källa: Befolkningsprognos Stockholm, SCB, RUFS, 2017) och till 60 393 personer på Gotland. Om den nuvarande ökningstakten fortsätter (det vill säga med oförändrade solvanor), kommer det mellan år 2018 och 2025 att upptäckas 26 900 fall av malignt melanom och 65 500 nya fall av skivepitelcancer i regionen Stockholm-Gotland.


Foto: Matton