Miljötobaksrök

Exponering för miljötobaksrök, eller passiv rökning, har minskat och fortsätter att minska. Endast 3,4 procent av länets befolkning utsätts numera för miljötobaksrök. Men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

Miljötobaksrök, även kallad passiv rökning, består dels av röken som bildas från den brinnande cigaretten och dels av röken som rökaren andas ut. Till skillnad från rökning innebär exponeringen för miljötobaksrök i de flesta fall att individen utsätts för rök mot sin vilja.

Miljötobaksrök är klassat som cancerframkallande av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC och den består av mer än 4 000 ämnen som utgör en risk för hälsa. Mer än 50 av dessa orsakar eller misstänks kunna orsaka cancer. Röken som bildas från den brinnande cigaretten, även kallad sidorök, har visat sig innehålla större mängder av giftiga ämnen och ge upphov till fler negativa hälsoeffekter än huvudröken, det vill säga den rök som inandas av rökaren. Till exempel hittas det dubbelt så mycket kolmonoxid och nikotin i sidoröken som i huvudröken och femton gånger högre halter formaldehyd i sidoröken än vad som finns i huvudröken. 

Befolkningens exponering för tobaksrök bör minska, därför ingår miljötobaksrök som delmål i den svenska folkhälsopolitiken. Det finns en tydlig nedåtgående trend i andelen rökare i befolkningen både nationellt och regionalt, vilket i sin tur har lett till att färre individer exponeras för miljötobaksrök. Skillnaderna inom befolkningen är dock stora, bland annat beroende på utbildningsnivå.

Hur mycket röker invånarna i Stockholms län?

Enligt MHE 15 är 8,0 procent av Stockholms läns befolkning dagligrökare, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Det är en minskning jämfört med resultat från tidigare miljöhälsoenkäter. Andelen dagligrökare var 22 procent 1997 (MHE 97) och 14 procent 2007.

Rökvanorna skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper. Andel rökare bland personer med universitetsutbildning är lägre (3,5 procent) än bland personer som har gymnasieutbildning (9,3 procent) eller grundskoleutbildning (15 procent) som högsta utbildningsnivå. Andelen rökare varierar också med födelseland. Flest rökare finns bland män som är födda i Europa men utanför Norden (16 procent). När det gäller kvinnor är andelen rökare högst (13 procent) bland dem som är födda i Norden men utanför Sverige.

Tabel: Rökning och födelseland.

Andel (procent) rökare i befolkningen i Stockholms län, uppdelat på födelseland och kön.

 

Kvinnor

Män

Totalt

 

Sverige

8,3

6,6

7,4

Övriga Norden (inte Sverige)

13

11

12

Övriga Europa (inte Norden)

8,3

16

12

Övriga

3,9

12

8,1

Totalt

8

8

8

Det finns också stora skillnader mellan länets kommuner (Figur 10.1). Lägst andel rökare finns i Danderyd (3,0 procent), Värmdö (4,5 procent) och Österåker (4,7 procent) kommun medan den högsta andelen (11-12 procent) rökare finns i Södertälje, Upplands-Bro, Sigtuna, Nynäshamn och Norrtälje.

Karta: Förekomst av rökning per kommun

Andel (procent) rökare i befolkningen i Stockholms län, uppdelat på kommun.

 


Hur mycket exponeras invånarna i Stockholms län för miljötobaksrök?

Den minskade andelen rökare i länet har lett till en minskning av andelen i befolkningen som utsätts för miljötobaksrök. MHE 15 visar att 3,4 procent av länets vuxna befolkning dagligen utsätts för miljötobaksrök i bostaden, på arbetet, eller på annan plats (till exempel vid besök hos vänner eller i bilen). Detta är en minskning jämfört med resultaten från 2007 års miljöhälsoenkät då motsvarande andel var 8,3 procent.

Utbildning

I Stockholms län finns det en tydlig gradient när det gäller utbildningsnivå och exponering för miljötobaksrök. Ju lägre utbildningsnivå, desto fler invånare som utsätts dagligen för tobaksrök (Tabell 10.2, se miljöhälsorapporten). Högst andel invånare som exponeras för miljötobaksrök finns bland individer som har grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå (6,1 procent), följd av de som har gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå (4,2 procent) och sist bland de som är högskoleutbildade (1,5 procent). Denna fördelning av utsatthet för miljötobaksrök efter utbildningsnivå förekommer även i hela riket.

Födelseland

I vilket land man har fötts har en betydelse vad gäller exponering för miljötobaksrök inom Stockholmsregionen. En högre andel invånare som utsätts för miljötobaksrök hittas bland invånare som är födda utanför Norden (6,9 procent) jämfört med individer som är födda i Norden (2,6 procent).

I och nära bostäder

Ett av delmålen för folkhälsopolitiken som riksdagen beslutat och som skulle ha uppfyllts år 2014 är att ingen i Sverige ska behöva utsättas för passiv rökning. Rökförbuden i tobakslagen omfattar dock inte privata bostäder eller platser som hör till bostaden som balkonger och altaner. Det finns alltså inget som förbjuder rökning på balkonger eller altaner i lagens mening. De miljöer där passiv rökning fortfarande är vanlig är därför i eller nära bostäder. Resultat från MHE 15 visar att en betydande andel av de svarande har känt sig besvärade av andras tobaksrök både utomhus i närheten av sin bostad (på balkong och eller uteplats) och även inomhus i bostaden minst en gång i veckan under de senaste tre månaderna. Andelen besvärade är högre bland kvinnor än bland män.

Figur: Besvär av andras tobaksrök

Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som uppger att de besväras av andras tobaksrök utomhus i närheten av sin bostad eller inomhus i sin bostad minst en gång per vecka de tre senaste månaderna.


Förslag till möjliga åtgärder

  • Informera om miljötobaksrökens negativa effekter på hälsan. Mot bakgrund av regionala och sociala skillnader i både rökvanor och exponering för miljötobaksrök, kan riktade informationsinsatser vara mer effektiva än generella insatser.
  • En justering av tobakslagen som gör det möjligt för fastighetsägare att vidta åtgärder mot rökning på balkonger/altaner. En sådan justering gör det möjligt för myndigheter att ta fram en vägledning som kan förenkla för lokala tillsynsmyndigheter att ställa juridiskt hållbara krav på grannar som utsätter andra med sin rökning. Det ökar också möjligheten att skapa rökfria bostadshus vid nyproduktion.

Länkar till information om miljötobaksrökning på andra sajter

Second Hand Smoke: Assessing the burden of disease at national and local levels. Mattias Öberg, Maritta S. Jaakkola, Annette Prüss-Üstün, Christian Schweizer, Alistair Woodward. WHO, 2010.

www.tobaksfakta.se/om-passiv-rokning/

Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se

Målet om ett rökfritt Sverige 2025. SKL, 2016. - Vad är detta? En rapport? En webbsida???

Världshälsorganisationens (WHO) Framework Convention on Tobacco Control (FCTC)


Foto: Matton