Miljötobaksrök

Exponering för miljötobaksrök, eller passiv rökning, har minskat och fortsätter att minska. Endast 3,4 procent av länets befolkning utsätts numera för miljötobaksrök. Men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

Miljötobaksrök, även kallad passiv rökning, består dels av röken som bildas från den brinnande cigaretten och dels av röken som rökaren andas ut. Till skillnad från rökning innebär exponeringen för miljötobaksrök i de flesta fall att individen utsätts för rök mot sin vilja.

Miljötobaksrök är klassat som cancerframkallande av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC och består av mer än 4 000 ämnen som utgör en risk för hälsan. Mer än 50 av dessa ämnen orsakar eller misstänks kunna orsaka cancer. Röken som bildas från den brinnande cigaretten, även kallad sidorök, har visat sig innehålla större mängder av giftiga ämnen och ge upphov till fler negativa hälsoeffekter än huvudröken, det vill säga den rök som inandas av rökaren. Till exempel hittas det dubbelt så mycket kolmonoxid och nikotin i sidoröken som i huvudröken och femton gånger högre halter formaldehyd i sidoröken än vad som finns i huvudröken. 

Befolkningens exponering för tobaksrök bör minska, därför ingår miljötobaksrök som delmål i den svenska folkhälsopolitiken. Det finns en tydlig nedåtgående trend i andelen rökare i befolkningen både nationellt och regionalt, vilket i sin tur har lett till att färre individer exponeras för miljötobaksrök. Skillnaderna inom befolkningen är dock stora, bland annat beroende på utbildningsnivå.

 

Foto: Matton