Metod - så gjorde vi

Innehållet på Miljöhälsa Online baseras huvudsakligen på resultat från Miljöhälsoenkäten 2015. Över 14 000 personer svarade på enkäten i Stockholms län.

Hur tas underlaget fram?

Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från en nationell undersökning. Underlaget tas fram med hjälp av en enkät, Miljöhälsoenkät 2015 som vi förkortar till MHE 15. MHE 15 togs fram av Institutet för miljömedicin (IMM) och Centrum för Arbets- och miljömedicin (CAMM) på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och i samarbete med Statistiska centralbyrå (SCB). Enkäten innehåller frågor om olika miljöfaktorer samt upplevda besvär och hälsotillstånd.

Varför gör man en enkätundersökning?

Syftet med enkäten har varit att ta fram underlag och information om hur och i vilken grad befolkningen exponeras för olika miljöfaktorer och om miljörelaterad hälsa genom att bland annat ge svar på följande frågeställningar:

  • I hur stor utsträckning har befolkningen i Stockholms län tillgång till hälsofrämjande miljöer?
  • Hur mycket exponeras befolkningen i Stockholms län för olika miljöfaktorer både inomhus och utomhus?
  • Hur mycket besväras befolkningen i Stockholms län av olika miljöfaktorer både inomhus och utomhus?
  • Finns geografiska och socioekonomiska skillnader i exponeringsförhållanden och i miljörelaterad ohälsa? 

Varför upprepas dessa enkätundersökningar?

Liknade enkätundersökningar har genomförts även tidigare, 1999 (MHE 99) och 2007 (MHE 07). MHE 15 utformades så att svaren från enkäten går att jämföra med de tidigare undersökningarna MHE 99 och MHE 07. Många frågor var exakt likadana, medan andra frågor behövde förtydligas och uppdateras på ett sådant sätt att de fortfarande går att jämföra med tidigare undersökningar. Enkäten kompletterades också med nya frågor, till exempel om känslighet mot kemiska ämnen i konsumtionsvaror, om åtgärder i bostaden för att minska bullernivån inomhus och om ifall pollenprognoser följs.

Enkätundersökningarna upprepas för att bland annat ge svar på följande frågeställningar:

  • Ökar eller minskar miljöexponeringar och miljörelaterad ohälsa över tid
  • Ger miljöhälsoarbetet resultat?
  • Vad har blivit bättre?
  • Vad har blivit sämre?
  • Hur ser utvecklingen ut i olika grupper över tid?

Vilken var målbefolkningen och hur gjordes urvalet?

Målbefolkningen för enkäten var alla personer bosatta i Stockholms län i åldrarna 18–84 år som varit folkbokförda i Sverige i minst fem år. I januari 2015 fanns enligt Registret över totalbefolkningen 1 560 318 personer som uppfyllde dessa villkor. I samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) skickades enkäten till 35 000 personer ur målbefolkningen (se tabell 1). Urvalet gjordes slumpvis inom varje kommun och bestod av två delar. Den första delen, Folkhälsomyndighetens grundurval, bestod av 500 personer. Den andra delen bestod av ett utökat urval på sammanlagt 34 500 personer.

* I åldrarna 18–84 år och folkbokförda i Sverige i minst fem år.

Metod, tabell 1. Miljöhälsoenkät 2015, Stockholms län. Information om Miljöhälsoenkät 2015, urval Stockholms län.

Antal skickade enkäter

35 000

Antal besvarade enkäter

14 464

Svarsfrekvens

41 procent

Målbefolkning*

1,56 miljoner personer

Det utökade urvalet, 34 500 personer, beställdes och finansierades främst av Stockholms läns landsting men Länsstyrelsen i Stockholms län samt några av länets kommuner (Stockholms stad, Sundbybergs stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby) var också delaktiga. Fördelningen av enkäter mellan de 26 kommunerna i länet visas i tabell 2.

 

Metod, tabell 2. Fördelning av enkäter per kommun Totalt (circa) antal skickade enkäter per kommun i urvalet i Stockholms län.

Stockholms stad

6 000 (1 000 per valkrets)

Sundbybergs stad

2 500

Upplands Väsby

2 000

Upplands-Bro

2 000

Övriga kommuner

22 500 (1 000 per kommun)

Totalt i Stockholms län

35 000

Stockholms stad delades in i sex geografiska områden motsvarande landstingsvalkretsarna Södermalm/Enskede, Bromma/Kungsholmen, Norrmalm/Östermalm/ Gamla Stan, Västra Söderort, Östra Söderort och Yttre Västerort. Lite drygt 1 000 enkäter skickades till varje valkrets. Det blev alltså sammanlagd 31 urvalsområden, visas i Figur 2. Förutom Stockholms stad har vi i gruppen storstadskommuner valt att inkludera även Solna och Sundbybergs stad. Även vilka kommuner som ingår i gruppen förortskommuner och övriga kommuner framgår av figur 2.

Hur stor var svarsfrekvensen?

Den genomsnittliga svarsfrekvensen för Stockholms län var 41 procent. Högst svarsfrekvens hade Täby (49 procent), Danderyd (49 procent) och Vaxholm (47 procent) medan Stockholms stads valkrets Yttre Västerort (32 procent), Botkyrka (34 procent) och Upplands-Bro (37 procent) hade lägst svarsfrekvens (figur 1). Förutom geografiska skillnader fanns det även skillnader i svarsfrekvens beroende på sociodemografiska faktorer, till exempel kön, ålder, utbildningsnivå och inkomst (tabell 3).

Metod, figur 1. Svarsfrekvens, Stockholms län Svarsfrekvensen i procent för varje kommun.
Stockholms stad är indelad i sex geografiska områden motsvarande sina valkretsar.

Metod, tabell 3. Svarsfrekvens i olika grupper Svarsfrekvens (procent) uppdelat på sociodemografiska bakgrundsvariabler.

Bakgrundsvariabel

Svarsfrekvens (procent)

Miljöhälsoenkät 2015, Miljöhälsorapport 2017

Kön

Kvinnor

45

Män

38

Ålder

18–29 år

24

30–39 år

29

40–49 år

36

50–59 år

45

60–69 år

60

70–84 år

67

Utbildning

Grundskola

36

Gymnasieskola

38

Högskola

52

Civilstånd

Gift

50

Övriga

35

Egen inkomst, SEK

0–149 000

28

150 000–299 000

42

300 000–

48

Födelseland

Norden

45

Övriga

26

Kan man lita på resultatet?

Ja, man kan lita på resultatet eftersom enkäten har skickats till en betydande del av befolkningen och utgör den största enkätundersökning för miljöhälsa någonsin. Eftersom urvalet inte är anpassat till befolkningsstorleken för respektive kommun och andelen svarande inte heller är lika i alla delar av befolkningen används information i form av registerdata för att vikta svaren från olika personer och på så vis få ett mer rättvisande mått på förekomsten i hela målbefolkningen. Viktningen innebär bland annat att svaren från en person som kommer från en kommun med många invånare, till exempel Stockholms stad, får en lägre vikt än svaren från en person som kommer från en kommun med färre invånare, till exempel Nykvarns kommun. Resultaten från MHE 15 som redovisas i denna rapport har beräknats med dessa vikter. Det betyder att de gäller för hela målbefolkningen och inte bara för det urval som besvarade enkäten.

Tvärsnittsstudie

MHE 15 är en så kallad tvärsnittsstudie. Det betyder att den visar förekomsten av olika exponeringar och besvär vid ett och samma tillfälle. Denna typ av undersökning är inte lämplig för att dra slutsatser om orsakssamband mellan exponering och sjukdom. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet. Enkätundersökningar färgas dessutom av hur de som besvarar enkäten tolkar frågorna, i det här fallet hur de bedömde sin egen hälsa och hur de upplevde olika miljöfaktorer. I rapporten görs också jämförelser med tidigare enkäter (1999 och 2007). Sådana jämförelser innebär alltid en viss osäkerhet, eftersom samma fråga kan uppfattas annorlunda när den ställs flera år senare.

Statistiskt säkerställda

Resultaten som presenteras i denna rapport är statistiskt säkerställda på 95 procents signifikansnivå (5 procent felmarginal). Om inte annat anges så är alla data som redovisas hämtade från MHE 15 och tidigare miljöhälsoenkäter.

 

Senast ändrad: 2020-04-22