Hur påverkas vi av luftföroreningar

Luftföroreningar bidrar till att människor får besvär, insjuknar och dör i förtid av sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest.


Hur många personer utsätts för luftföroreningar som överskrider WHO:s riktvärde?

Enligt Östra Sveriges luftvårdsförbund och Stockholms Luft- och Bulleranalys (SLB-analys) senaste beräkningar av befolkningens exponering för luftföroreningar, bor 6,5 procent (motsvarande 142 00 personer) av Stockholm läns invånare i områden där halten av PM10 översteg 15 µg/m³, vilket är riktvärdet för PM10 i miljömålet ”Frisk luft”. Totalt 2,8 procent (motsvarande 61 000 personer) beräknades bo i områden där halterna av NO2 överstiger 20 µg/m³, vilken är riktvärdet för NO2.

Hur påverkas vi av luftföroreningar?

Hälsoeffekter

Luftföroreningar bidrar till att människor får besvär, insjuknar och dör i förtid av sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar, men kan också bidra till att den som redan är sjuk blir sjukare. Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest. När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 μm (PM10) ner till lungorna. De allra minsta partiklarna (<2.5 μm, PM2.5) kan nå längst ner i lungorna, till alveolerna, och olika ämnen på partiklarna kan passera över till blodet och föras vidare till andra organ i kroppen. 

Hos vuxna ökar exponering för partiklar risken både att drabbas av och att dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Hjärtinfarkt, stroke och lungcancer utgör exempel på hälsoeffekter som kan knytas till exponering för bl.a. luftföroreningspartiklar i tätorter. De folkhälsomässigt dominerande effekterna utgörs av hjärt-kärlsjukdomar orsakade av långtidsexponering för partiklar. Långtidsexponering för partiklar i omgivningsluften beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan 3 000 och 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6–12 månader. Effekten av luftföroreningar på dödligheten i Stockholms län motsvarar cirka 9 månaders förkortad livslängd. Jämfört med andra riskfaktorers inverkan på medellivslängden är 9 månader en stor effekt. Enligt motsvarande beräkning för trafikdödsfall minskar dessa medellivslängden med knappt en månad.

Så påverkas barn av luftföroreningar

Barn som växer upp i områden med höga halter av partiklar har ökad risk för luftvägsinfektioner, astma, och nedsatt lungfunktion. Det finns en ökande mängd forskningsresultat som tyder på att partikelexponering även påverkar foster. Studier från Sverige och andra europeiska länder visat samband mellan moderns exponering under graviditet och risken för låg födelsevikt hos barnet, särskilt knuten till exponering för små luftföroreningspartiklar som finns i avgasutsläpp.

Det finns ett övertygande vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan korttidsexponering för ozon och skadliga hälsoeffekter såsom sjukhusinläggningar, nedsatt lungfunktion, ökade astma symtom, ökade inflammatoriska reaktioner, luftrörsreaktivitet och genomsläpplighet i luftrörsslemhinnan. Även ökad risk för död i luftvägssjukdom har observerats i samband med tillfälligt förhöjda nivåer av ozon. Långtidsexponering för ozon har också visat samband med graviditetsutfall såsom förtidig födelse och låg födelsevikt.


Andra besvär som upplevd dålig luftkvalitet

Förutom att ge upphov till sjuklighet orsakar luftföroreningar även en rad av olika besvärsupplevelser, till exempel upplevd dålig luftkvalitet och besvärande lukt. Den enskilt största orsaken till besvär av luftföroreningar i och i närheten av bostaden är avgaser från vägtrafiken. Avgaser besvärar över 8 procent av befolkningen i länet. Som i undersökningen från 2007 är det oftast de som bor i Stockholms storstadskommuner Stockholm, Solna och Sundbybergs stad som besväras av bilavgaser. Högst andel besvärade finns i Stockholms innerstad, i stadsdelarna Norrmalm/Östermalm/Gamla Stan (17 procent) och Södermalm/Enskede (14 procent).

INTERAKTIV KARTA. Andel av befolkningen som anger att luftkvaliteten är ganska dålig/mycket dålig utanför bostaden 2015.

Legend: — 0-3; — 3-5;— över 5; / NA — mindre som 5 personer.

 

[Se helskärmskarta]     


Kvinnor rapporterar i högre grad än män att de besväras av bilavgaser (10 jämfört med 6,8 procent). Det är oftast de som bor i Stockholms storstadskommuner, i synnerhet i Stockholms innerstad, som besväras av bilavgaser.

INTERAKTIV KARTA. Andel av befolkningen som minst en gång per vecka besväras av bilavgaser i och i närheten av bostaden. 

Legend: — 0-4; — 4-6;— över 6; / NA — mindre som 5 personer.

 

[Se helskärmskarta]    

Ytterligare en källa till besvär för länets invånare, förutom bilavgaser, är vedeldningsrök. Andelen som uppger att de har svårt att vädra på grund av lukt från vedeldning är 2,8 procent, och på grund av stoft/sot 1,5 procent.

Symptom till följd av utomhusmiljön

Många uppger att de får olika typer av besvär, främst från ögon och näsa, som beror på utomhusluften. Andelen är högre bland de som bor i en bostad med fönster/sovrumsfönster mot större gata eller trafikled.

Tabell. Besvär av utomhusluften.

Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som anger besvär av utomhusmiljön minst en gång per vecka, uppdelat på om bostaden har fönster/sovrumsfönster mot en större gata eller trafikled.

 

Bostadsfönster mot större gata eller trafikled

Sovrumsfönster mot större gata eller trafikled

Totalt

 

Trötthet

5,4

6,4

3,7

Huvudvärk

2,9

4,5

1,9

Klåda, sveda, irritation i ögonen

5,4

6,0

3,7

Irriterande täppt eller rinnande näsa

8,3

9,5

5,3

Heshet, halstorrhet

2,8

3,6

1,9

Hosta

2,4

2,6

1,9

Skillnader (geografiska, bostadstyp, tidstrender)

Under de senaste årtiondena har luftkvaliteten i Stockholms län i många avseenden förbättrats. Utsläppen av kväveoxider har till exempel minskat sedan 1990. Minskningen beror främst på minskade utsläpp från transporter. Trenden för luftens kvävedioxidhalt var positiv under 1990-talet, men under senare år har haltminskningen i stort sett stannat upp. För partiklar och marknära ozon finns ingen tydlig trend under senaste 10 åren.

Ozonhalterna har tidigare legat lägre i tätortsområden jämfört med omgivande områden, vilket beror på att ozon reagerar med kvävemonoxid från trafiken, men i takt med minskande kväveoxidutsläpp, har skillnaden mellan landsbygd och städer minskat.

Luftkvalitet och tidstrender

Andel av befolkningen som anger att luftkvaliteten är ganska dålig/mycket dålig utanför bostaden

Resultaten från MHE 15 visar att 7,3 procent av befolkningen i Stockholms län rapporterar att luftkvaliteten är dålig eller mycket dålig. I jämförelse med övriga Sverige är det dubbelt så många i Stockholms län som rapporterar dålig luftkvalitet utanför bostaden.

 

2007

2015

 

Stockholms län totalt

8,4

7,3

Storstads-kommuner inom Stockholms län

15

12

Norrmalm/ Östermalm/ Gamla Stan

26

17

Södermalm/ Enskede

28

14

Övriga Sverige

4

3,7

 

Andel i befolkningen i Stockholms län som bor i en bostad med något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled

Nästan 24 procent av Stockholms läns befolkning anger i MHE 15 att de bor i en bostad som har något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled och 14 procent har ett sovrumsfönster som vetter mot en högtrafikerad gata. Det är vanligare att flerbostadshus har fönster som vetter mot en större gata eller trafikled jämfört med småhus.

MHE 15 visar också att andelen bostäder som har fönster som vetter mot en större gata eller trafikled varierar kraftigt mellan länets kommuner. Den högsta andelen förekommer i Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg och den lägsta förekommer i Värmdö, Ekerö och Vallentuna.

INTERAKTIV KARTA. Andelen som har en bostad med något fönster mot större gata eller trafikled. (Stratifierat på bostadstyp i pop-ruta — klicka i kommunen för att se detaljerad info.)

Legend: — 0-9,9; — 10-19,9;— över 20.

[Se helskärmskarta]      

 

INTERAKTIV KARTA. Andelen som har sovrumsfönster mot större gata eller trafikled. (Stratifierat på bostadstyp i pop-ruta — klicka i kommunen för att se detaljerad info.)

Legend: — 0-10; — 10-20;— över 20; / NA — mindre som 5 personer.

[Se helskärmskarta]       

Fotograf/Illustratör: Matton