Hur påverkas vi av luftföroreningar

Luftföroreningar bidrar till att människor får besvär, insjuknar och dör i förtid av sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest.

Upplevd dålig luftkvalitet

Luftföroreningar orsakar en rad olika besväsrupplevelser till exempel upplevd dålig luftkvalitet och besvärande lukt. Den enskilt största orsaken till besvär av luftföroreningar i och i närheten av bostaden är avgaser från vägtrafiken. Avgaser besvärar över 8 procent av befolkningen i länet (se karta 3). I likhet med undersökningen från 2007 är det oftast de som bor i Stockholms storstadskommuner; Stockholm, Solna och Sundbybergs stad som besväras av bilavgaser. Högst andel besvärade finns i Stockholms innerstad, i stadsdelarna Norrmalm/Östermalm/Gamla Stan (17 procent) och Södermalm/Enskede (14 procent), se tabell 1.


Luftföroreningar, karta 3.
Andel (procent) av befolkningen som anger att luftkvaliteten är ganska dålig/mycket dålig utanför bostaden 2015. Uppdelat på kommun och bostadstyp: Klicka på kommun för mer detaljerad data.

Teckenförklaring: — 0-3; — 3-5;— över 5; / Data saknas, färre än fem svarande.

 

[Se helskärmskarta]     

Luftkvalitet och tidstrender

Luftföroreningar, tabell 1. Andel (procent) av befolkningen som anger att luftkvaliteten är ganska dålig/mycket dålig utanför bostaden

Resultaten från MHE 15 visar att 7,3 procent av befolkningen i Stockholms län rapporterar att luftkvaliteten är dålig eller mycket dålig. I jämförelse med övriga Sverige är det dubbelt så många i Stockholms län som rapporterar dålig luftkvalitet utanför bostaden.

 

2007

2015

 

Stockholms län totalt

8,4

7,3

Storstadskommuner inom Stockholms län

15

12

Norrmalm/Östermalm/Gamla stan

26

17

Södermalm/Enskede

28

14

Övriga Sverige

Besvär av avgaser

Kvinnor rapporterar i högre grad än män att de besväras av bilavgaser (10 jämfört med 6,8 procent). Det är oftast de som bor i Stockholms storstadskommuner, i synnerhet i Stockholms innerstad, som besväras av bilavgaser (se karta 4).

Luftföroreningar, karta 4. Andel (procent) av befolkningen som minst en gång per vecka besväras av bilavgaser i och i närheten av bostaden. Uppdelat på kommun  och bostadstyp: Klicka på kommun för mer detaljerad data.

Teckenförklaring: — 0-4; — 4-6;— över 6; / Data saknas, färre än fem svarande.

 

[Se helskärmskarta]    

Ytterligare en källa till besvär för länets invånare, förutom bilavgaser, är vedeldningsrök. Andelen som uppger att de har svårt att vädra på grund av lukt från vedeldning är 2,8 procent, och på grund av stoft/sot 1,5 procent.

Symptom till följd av utomhusmiljön

Många uppger att de har olika typer av besvär som beror på utomhusluften, främst från ögon och näsa. Andelen är högre bland dem som bor i en bostad med fönster/sovrumsfönster mot större gata eller trafikled (se tabell 2).

Luftföroreningar, tabell 2. Besvär av utomhusluften.

Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som uppger sig ha besvär av utomhusmiljön minst en gång per vecka, om bostaden har fönster/sovrumsfönster mot en större gata eller trafikled, i jämförelse med hela befolkningen.

 

Bostadsfönster mot större gata eller trafikled

Sovrumsfönster mot större gata eller trafikled

Andel i befolkningen som helhet

 

Trötthet

5,4

6,4

3,7

Huvudvärk

2,9

4,5

1,9

Klåda, sveda, irritation i ögonen

5,4

6,0

3,7

Irriterande, täppt eller rinnande näsa

8,3

9,5

5,3

Heshet, halstorrhet

2,8

3,6

1,9

Hosta

2,4

2,6

1,9

Sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar

Luftföroreningar bidrar till att människor får besvär, insjuknar och dör i förtid av sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar, de kan också bidra till att den som redan är sjuk blir sjukare. Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest. När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 μm (PM10) ner till lungorna. De allra minsta partiklarna (<2.5 μm, PM2.5) kan nå längst ner i lungorna, till alveolerna, och olika ämnen på partiklarna kan passera över till blodet och föras vidare till andra organ i kroppen. 

Hos vuxna ökar exponering för partiklar både risken att drabbas av och att dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Hjärtinfarkt, stroke och lungcancer utgör exempel på hälsoeffekter som bl.a. kan knytas till exponering för luftföroreningspartiklar i tätorter. De folkhälsomässigt dominerande effekterna utgörs av hjärt-kärlsjukdomar orsakade av långtidsexponering för partiklar. Långtidsexponering för partiklar i omgivningsluften beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan 3 000 och 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6–12 månader. Effekten av luftföroreningar på dödligheten i Stockholms län motsvarar cirka 9 månaders förkortad livslängd. Jämfört med andra riskfaktorers inverkan på medellivslängden är 9 månader en stor effekt. Enligt motsvarande beräkning för trafikdödsfall minskar dessa medellivslängden med knappt en månad.

Så påverkas barn av luftföroreningar

Barn som växer upp i områden med höga halter av partiklar har ökad risk för luftvägsinfektioner, astma, och nedsatt lungfunktion. En ökande mängd forskningsresultat tyder på att partikelexponering även påverkar foster. Studier från Sverige och andra europeiska länder har visat samband mellan moderns exponering under graviditeten och risken för låg födelsevikt hos barnet, särskilt knutet till exponering för små luftföroreningspartiklar som finns i avgasutsläpp.

Det finns ett övertygande vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan korttidsexponering för ozon och skadliga hälsoeffekter såsom sjukhusinläggningar, nedsatt lungfunktion, ökade astmasymtom, ökade inflammatoriska reaktioner, luftrörsreaktivitet och genomsläpplighet i luftrörsslemhinnan. Även ökad risk för död i luftvägssjukdom har observerats i samband med tillfälligt förhöjda nivåer av ozon. Långtidsexponering för ozon har också visat samband med graviditetsutfall såsom för tidig födelse och låg födelsevikt.

Fotograf/Illustratör: Matton