Exponering för luftföroreningar

Luftkvaliteten i Stockholms län har förbättras i många avseenden, men fortfarande rapporterar många dålig luft utanför sin bostad.

Luftkvaliteten i Stockholms län

Under de senaste årtiondena har luftkvaliteten i Stockholms län i många avseenden förbättrats. Utsläppen av kväveoxider (NOx) har till exempel minskat sedan 1990. Minskningen beror främst på minskade utsläpp från transporter. Trenden för luftens kväveoxidhalt var positiv under 1990-talet, men under senare år har haltminskningen i stort sett stannat upp. För partiklar och marknära ozon finns ingen tydlig trend under senaste 10 åren.

Ozon kan bildas genom samverkan mellan kvävedioxid och syre under inverkan av flyktiga kolväten och solljus (UV-strålning). Reaktionen kan också gå i motsatt riktning vid höga halter av kväveoxider som genom reaktion med ozon övergår i kvävedioxid. Detta innebär att ozonförekomsten lokalt sjunker i starkt trafikerade områden som innerstaden med höga halter av kväveoxid, samtidigt som kvävedioxiden från dessa områden över tid förflyttar sig och därigenom kan bidra till en ökning av marknära ozon i mindre trafikerade områden utanför tätorten. Även marknära ozon rör sig över stora områden och mycket av den ozonhalt som uppmäts i Stockholms län härrör ursprungligen från andra delar av världen, framförallt Västeuropa. Ozonhalterna har tidigare legat lägre i tätortsområden jämfört med omgivande områden, men i takt med minskande kväveoxidutsläpp, har även skillnaden mellan landsbygd och städer minskat.

Hur många personer utsätts för luftföroreningar som överskrider miljökvalitetsmålens riktvärden?

Enligt Östra Sveriges luftvårdsförbund och Stockholms Luft- och Bulleranalys (SLB-analys) beräkningar av befolkningens exponering för luftföroreningar från 2015/2016, bor 6,5 procent (motsvarande 142 000 personer) av Stockholm läns invånare i områden där halten av PM10 överstiger 15 µg/m³, vilket är riktvärdet för PM10 i miljömålet ”Frisk luft”. Totalt 2,8 procent (motsvarande 61 000 personer) beräknades bo i områden där halterna av NO2 överstiger 20 µg/m³, som är riktvärdet för NO2.

Andel av befolkningen i Stockholms län som bor i en bostad med något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled

Nästan 24 procent av Stockholms läns befolkning anger i MHE 15 att de bor i en bostad som har något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled och 14 procent har ett sovrumsfönster som vetter mot en högtrafikerad gata, se karta 4. Det är vanligare att flerbostadshus har fönster som vetter mot en större gata eller trafikled jämfört med småhus.

MHE 15 visar också att andelen bostäder som har fönster som vetter mot en större gata eller trafikled varierar kraftigt mellan länets kommuner, se karta 3. Den högsta andelen förekommer i Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg och den lägsta förekommer på Värmdö, Ekerö och i Vallentuna.

Luftföroreningar, karta 3. Andelen (procent) som har en bostad med något fönster mot större gata eller trafikled. Uppdelat på kommun och bostadstyp: Klicka på önskad kommun för detaljerad information.

Teckenförklaring: 0-18%  18-24%  över 24%

[Se helskärmskarta]      

 

Luftföroreningar, karta 4. Andel (procent) med sovrumsfönster mot större gata eller trafikled. Uppdelat på kommun och bostadstyp: Klicka på önskad kommun för detaljerad information.

Teckenförklaring: 0-10%  10-15% över 15%   Data saknas. 

[Se helskärmskarta]       

 

Senast ändrad 2020-10-26

Fotograf/Illustratör: Matton