Hur påverkas vi av klimatförändringar?

Även om vi lyckas hålla klimatförändringarna inom +1,5 grader Celsius, kommer de att innebära stora förändringar på det klimat vi är vana vid, vilket i hög grad inverkar på människors hälsa och olika funktioner i samhället.

Vilka effekter kommer klimatförändringarna sannolikt att medföra?

De effekter av klimatförändringen som sannolikt får störst konsekvenser för människors hälsa är:

  1. Ökad medeltemperatur och ökad förekomst av värmeböljor.
  2. Mer nederbörd och ökad sannolikhet för kraftiga skyfall och översvämningar.
  3. Ökad sannolikhet för perioder av torka.
  4. Fler stormar och kraftiga oväder.

Utvecklingen i Stockholmsregionen

I Stockholmsregionen förväntas både årsmedeltemperaturen och den högsta dygnsmedeltemperaturen att ha ökat med cirka 3-5 grader vid det kommande sekelskiftet. Under samma period tros vegetationsperiodens, det vill säga den gröna periodens, längd öka med cirka 60-100 dagar och medelnederbörden/år med 20-30 procent.

Hälsopåverkan av värme

Med ett förändrat klimat och stigande medeltemperatur förväntas extrema väderförhållanden som värmeböljor blir vanligare och mer långvariga. Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall bland känsliga personer. Många studier visar att personer som är äldre än 60 år är mest känsliga för hetta.

Förutom åldern finns också andra faktorer som gör människor känsligare för värme. Det kan vara kroniska sjukdomar, såsom diabetes eller hjärt- och njursjukdomar, psykiska sjukdomar och att man använder vissa mediciner.

Studier har visat att dödligheten under värmeböljor är särskilt hög i tätbebyggda stadsområden jämfört med i förorter och på landsbygden. Det beror på att städer har en hög  hårdgjordhetsgrad och ofta är byggda av material (betong, asfalt, sten m.m.) som både absorberar mycket värme och håller den kvar under en längre period. Hårdgjorda områden är dessutom konstruerade för att leda bort vatten genom olika dräneringssystem, vilket ytterligare ökar på värmealstring genom att skapa torra miljöer som är ogynsamma för växtlighet. Detta leder till att temperaturen inne i städer ofta är högre än utanför, särskilt nattetid. Det här fenomenet kallas ”urbana värmeöar”.

Enligt MHE 15 är problem med höga inomhustemperaturer i bostaden under sommaren vanligast i storstadskommunerna (här definierat som Stockholm, Solna, Sundbybergs stad) se figur 1 och figur 2.

Klimatförändringar, figur 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som besväras av värme i bostaden under sommarhalvåret, uppdelat på kommuntyp.

Skillnaden mellan boende i storstäder och glesbygd beror troligen på att effekten av urbana värmeöar ökar med befolkningstätheten, det vill säga högre andel hårdgjorda områden och mindre mängd grönstruktur som håller fukt och svalka. Hur väl bostaden isolerar mot värme verkar också påverkas av ekonomiska faktorer.

Klimatförändringar, figur 2. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som besväras av värme i bostaden under sommarhalvåret, uppdelat på hushållsinkomst.

Hälsopåverkan av skogsbränder

Värmeböljor ökar även risken för skogsbrand. Skogsbränder är en hälsofara på många sätt, bland annat genererar bränderna höga halter av luftföroreningar (t.ex. småpartiklar, flyktiga organiska föreningar, kväve och svaveloxider) vilka kan transporteras över långa distanser och bidra till ökad sjuklighet hos befolkningen. Ökade partikelhalter i luften har till exempel visats leda till ökad uppkomst av hjärtkärlsjukdom och ökad dödlighet.

Infektionssjukdomar

Många olika infektionssjukdomar påverkas av klimatförändringar. Infektionssjukdomar sprids på olika sätt, till exempel via luft, vatten, mat, sjukdomsbärande insekter (så kallade vektorer, dvs. mygg, sandflugor och fästingar) och gnagare (till exempel råttor, möss och sorkar). Troligen kommer antalet klimatkänsliga inhemska smittor att öka och vi kommer även få fall av sjukdomar som tidigare inte funnits i Stockholm. Risken för att infektionssjukdomar sprider sig i dricks-, bevattnings- och badvatten förväntas öka, både på grund av att bakterier gynnas av att det blir varmare och på grund av ökad nederbörd. 

Hälsopåverkan av pollen

Klimatförändringarna påverkar pollensäsongens längd. En aktuell studie från Stockholmsområdet visar att lövträden startar pollenproduktionen cirka två veckor tidigare nu än för 40 år sedan, medan gräs och gråbo slutar sin pollensäsong en respektive två veckor senare än för 40 år sedan. Pollensäsongen har alltså blivit längre totalt sett och påverkar personer med pollenallergi under en större del av året.

Hälsopåverkan av ökad nederbörd

I Stockholms län förväntas medelnederbörden/år öka med 20-30 procent fram till nästa sekelskifte. Störst blir ökningen sannolikt under vinterhalvåret, då även en stor del nederbörd kommer vara i form av regn istället för snö. Hälsoeffekter av kraftig nederbörd och översvämningar är till exempel ökad risk för olyckor, extrem stress och infektionssjukdomar. Risken för vissa olyckor, såsom drunkning, kroppsskador orsakade av ras eller elchocker som ett resultat av elektriska haverier, ökar under översvämningar. Vattenskador i byggnader ger också hälsoeffekter då man tror att de påverkar förekomsten av allergi och astma. Mycket nederbörd kan påverka kvalitén på dricks- och bevattningsvatten och leda till epidemier av infektionssjukdomar.

Läs mer om hur vi påverkas av ett framtida klimat på Länkar och kunskapsdokument.

 

Senast ändrad 2020-10-27

Fotograf/Illustratör: Matton