Tillgång till och nyttjande av grönstrukturer i Stockholms län

Hur ser befolkningens faktiska tillgång till och nyttjande av stadens grönområden ut, och vad är det i praktiken som styr hur mycket vi vistas i det gröna?

Hur ser Stockholmarnas tillgång till grönstrukturer ut?

Generellt sett finns det mycket grönska i Stockholms län. Andelen grön markyta är av förklarliga skäl störst i några av ytterkommunerna men detta betyder inte automatiskt att de boendes tillgång till grönområden, det vill säga att det finns grönområden i närheten till bostaden, är större. Enligt resultat från MHE15 har i genomsnitt 96 % av befolkningen i storstadskommunerna ett grönområde, definierat som park, skog eller friluftsområde, inom gångavstånd från sin bostad (se figur 1).

Andel av befolkningen med eller utan grönområde inom gångavstånd.

Grönstruktur, figur 1. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som uppger att de saknar grönområde inom gångavstånd från bostaden. Uppdelat på bostadskommun.

 

Det finns ett samband mellan närhet till grönområden och hushållsinkomst, där lägre inkomst är associerad med sämre tillgång till grönområden (se figur 2).

Grönstruktur, figur 2. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län med eller utan grönområde inom gångavstånd från bostaden, uppdelat på kommungrupp och hushållsinkomst (observera att skalan börjar från 90%).



Hur uppfattar och utnyttjar Stockholmarna grönstrukturer?


Både ekonomiska faktorer och tillgången till grönområden påverkar hur mycket människor exponeras för grönska. Det är mer sannolikt att människor med grönområden inom gångavstånd från bostaden vistas i dessa områden. Enligt MHE 15 besöker 80 procent av de svarande som har ett grönområde inom gångavstånd från bostaden ett grönområde varje vecka, jämfört med 33 procent av dem som inte har ett grönområde inom gångavstånd (se figur 3). Besöksfrekvensen påverkas av både hushållsinkomst och kommuntyp.

Andel av befolkningen som regelbundet besöker grönområden.

Grönstruktur, figur 3. Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som regelbundet besöker grönområden, fördelat mellan dem med och utan tillgång till grönområde inom gångavstånd från bostaden (Ja/Nej).

a. Uppdelat på hushållsinkomst

 

b. Uppdelat på kommungrupp

 

Flera olika faktorer påverkar hur människor upplever grönska och hur de bedömer grönskans betydelse för hälsan (se figur 4). Utbildningsnivån är en av dessa faktorer. Även uppväxtmiljö och kulturell bakgrund har stor betydelse för hur man använder och värderar stadsgrönska. Studier visar också att föräldrarnas attityd till grönska och grönområden påverkar hur barnen använder och tänker om dem, vilket gör att kulturella skillnader kan bestå över flera generationer.

Grönstruktur, figur 4. Hur befolkningen i Stockholms län upplever att närheten till grönområden påverkar deras hälsa. Figuren visar andel av befolkningen i procent (observera att skalan börjar från 50%).

a. Uppdelat på utbildningsnivå

b. Uppdelat på födelseland

b. Uppdelat på föräldrarnas födelseland

 


Förslag till åtgärder i Stockholms län

Genomtänkt stadsplanering och grönområden i anslutning till bostadsområden skulle öka befolkningensa tillgänglighet till stadsgrönska. Mer information om grönskans positiva effekter och fler anordnade sociala aktiviteter i grönområden skulle kunna öka människors motivation att besöka grönområden. Om grönområdena är planerade på ett sätt som gör att man kan använda dem både för fysisk aktivitet och för socialt umgänge ökar också sannolikheten att flera olika grupper i befolkningen nyttjar dem. Det är viktigt att redan i tidig ålder vänja sig vid att använda grönområden, vilket ökar betydelsen av skolors och förskolors utflykter, särskilt för barn från familjer som sällan vistas i grönområden.

Senast ändrad: 2020-04-29

Fotograf/Illustratör: Matton