Hur påverkas vi av stadsgrönska?

Grönskans betydelse för såväl fysisk som psykisk hälsa beror på ett flertal komplexa och samverkande faktorer.

Vad vet vi om stadsgrönskans hälsoeffekter?

Kunskapen om grönskans positiva hälsopåverkan har ökat närmast explosionsartat under de senaste 10 åren, dock finns inget entydigt svar på frågan om hur mer grönstruktur leder till bättre hälsa. Sannolikt sker detta genom kombinerade och komplexa fysiologiska och psykologiska processer i kroppen.

Studier har visat att människor som bor i områden med mer grönska har lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, respiratoriska sjukdomar och typ 2-diabetes. Grönstruktur bidrar också till bättre social sammanhållning, mindre stress, minskad konsumtion av antidepressiva läkemedel, minskad bullerstörning och ökad livslängd. Flera studier visar också att barn som föds och bor i gröna stadsdelar löper mindre risk för låg födelsevikt och för övervikt senare i livet, är stresståligare och har en bättre kognitiv förmåga. Även ADHD-symtom hos barn verkar lindras av mer grönska i omgivningen.

MHE15 visar att andelen personer som uppskattar sin allmänhälsa som dålig eller mycket dålig, är större bland dem som saknar ett grönområde inom gångavstånd från bostaden (se figur 5). Effekten verkar vara särskilt stark hos befolkningen inom den lägsta inkomstgruppen i förortskommuner.

Grönstruktur, figur 1. Fördelning av den självskattade allmänhälsan hos befolkningen i Stockholms län, i relation till andel (procent) med grönområde inom gångavstånd från bostaden bland 100 % svarande. Uppdelat på hushållsinkomst (a) och kommungrupp (b) (observera att skalan börjar från 90 %).

a. Uppdelat på hushållsinkomst 

 

b. Uppdelat på kommungrupp

 
 
 

Senast ändrad 2020-10-27

Fotograf/Illustratör: Matton