Grönstruktur

Växtlighet har många positiva effekter för människors hälsa och kan dessutom motverka de miljöproblem som orsakas av befolkningsökning och klimatförändringar. De flesta i länet har ett grönområde inom gångavstånd från bostaden men det finns stora skillnader mellan hur ofta olika grupper i befolkningen besöker dessa områden.


Idag bor 85 procent av Sveriges befolkning i stä­der, vilket betyder att deras hälsa, både direkt och indirekt, påverkas av stadsmiljöerna. Det är därför viktigt att planera städer på ett sätt som både minskar risken för negativa hälsoeffekter av omgivningsmiljön och är långsiktigt hållbart.

Under de senaste tio åren har intresset för de positiva effekterna av stadsgrönska ökat, både i Sverige och utomlands. Att öka mängden stadsgrönska har föreslagits som en effektiv åtgärd mot miljöproblem som orsakas av bland annat befolkningsökning och klimatförändringar. Egenskaperna hos stadsgrönska som bidrar till en bättre omgivningsmiljö kallas med ett samlingsnamn för ekosystemtjänster.  Till dessa hör till exempel att grönskan bidrar till att:

  • Motverka att det uppstår urbana värmeöar under värmeböljor
  • Minska risken för översvämningar genom ökad avrinning och upptagande av regnvatten
  • Öka lagring och bindning av koldioxid och utfiltre­ring av andra luftföroreningar.

Forskningen visar också att stadsvegetation även direkt påverkar befolkningens hälsa, bland annat genom att stimulera till fysisk aktivitet och återhämtning.

Vad vet vi om stadsgrönskans hälsoeffekter?

Kunskapen om grönskans positiva hälsopåverkan har ökat närmast explosionsartat under de senaste 10 åren, dock finns inget entydigt svar på frågan om hur mer grönstruktur leder till bättre hälsa. Sannolikt sker detta genom kombinerade och komplexa fysiologiska och psykologiska processer i kroppen.

Studier har visat att befolkningen som bor i områden med mer grönska har lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, respiratoriska sjukdomar och typ 2-diabetes. Grönstruktur bidrar också till bättre social sammanhållning, mindre stress, minskad konsumtion av antidepressiva läkemedel, minskad bullerstörning och ökad livslängd. Flera studier har också gett underlag för att barn som föds och bor i gröna stadsdelar har en lägre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet, är stresståligare och har en bättre kognitiv förmåga. Även ADHD-symtom hos barn verkar lindras av mer grönska i omgivningen.

MHE15 visar att andelen personer som uppskattar sin allmänhälsa som dålig eller mycket dålig är högre bland de som inte har ett grönområde inom gångavstånd från bostaden. Effekten verkar vara särskilt stark hos den lägsta inkomstgruppen och hos befolkningen i förortskommunerna.

Figur: Grönområde inom gångavstånd och självskattad allmänhälsa

Självskattad allmänhälsa (procent) hos befolkningen i Stockholms län beroende på tillgång till grönområde inom gångavstånd från bostaden, uppdelat på hushållsinkomst (a) och kommungrupp (b) (observera att skalan inte börjar från 0).

a. Uppdelat på hushållsinkomst 

 

b. Uppdelat på kommungrupp

 

Hur ser Stockholmarnas tillgång till grönstrukturer ut?

Generellt sett finns det mycket grönska i Stockholms län. Andelen grön markyta är av förklarliga skäl störst i några av ytterkommunerna men detta betyder inte automatiskt att de boendes tillgång till grönområden, det vill säga att det finns grönområden i närheten till bostäder, är större. Enligt resultat från MHE15 har i genomsnitt 96 % av befolkningen i storstadskommunerna ett grönområde, definierat som park, skog eller friluftsområde, inom gångavstånd från sin bostad.

Figur: Grönområde inom gångavstånd från bostaden

Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som anger att grönområde inom gångavstånd från bostaden saknas, uppdelat på bostadskommun.

 

Närheten till grönområden visar samband med hushållsinkomst, där lägre inkomst är associerad till sämre tillgång till grönområden.

Figur: Grönområde inom gångavstånd och inkomst

Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län med eller utan grönområde inom gångavstånd från bostaden, uppdelat på kommungrupp och hushållsinkomst (observera att skalan inte börjar från 0).

 

Hur uppfattar och utnyttjar Stockholmarna grönstrukturer?


Både ekonomiska faktorer och tillgången till grönområden påverkar hur mycket människor exponeras för grönska. Om det finns grönområden inom gångavstånd från människors bostäder är det mer sannolikt att de vistas i dessa områden. Enligt MHE 15 besöker 80 procent av de svarande som har ett grönområde inom gångavstånd från bostaden ett grönområde varje vecka, jämfört med 33 procent av dem som inte har ett grönområde inom gångavstånd. Besöksfrekvensen påverkas av både hushållsinkomst och kommuntyp.

Figur: Besök i grönområde

Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län, med eller utan tillgång till grönområde inom gångavstånd från bostaden (Ja/Nej), som anger hur ofta de besöker ett grönområde.

a. Uppdelat på hushållsinkomst

 

b. Uppdelat på kommungrupp

 

Flera olika faktorer påverkar hur människor upplever grönska och hur de bedömer grönskans betydelse för hälsan. Utbildningsnivån är en av dessa faktorer. Även uppväxtmiljö och kulturell bakgrund har stor betydelse för hur man använder och värderar stadsgrönska. Studier visar också att föräldrarnas attityd till grönskan påverkar hur barnen använder och tänker om dem, vilket gör att kulturella skillnader kan bestå över flera generationer.

Figur: Närhet till grönområde

Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som anger hur de tror att närheten till grönområden påverkar deras hälsa (observera att skalan inte börjar från 0).

a. Uppdelat på utbildningsnivå

b. Uppdelat på födelseland

b. Uppdelat på föräldrarnas födelseland

 


Förslag till åtgärder i Stockholms län

Genomtänkt stadsplanering och placering av grönområden i förhållande till bostadsområden skulle öka tillgängligheten till stadsgrönska. Mer information om grönskans positiva effekter och flera anordnade sociala aktiviteter i grönområden skulle kunna öka människors motivation att besöka grönområden. Om grönområdena är planerade på ett sätt som gör att man kan använda dem både för fysisk aktivitet och för socialt umgänge ökar också sannolikheten att flera olika grupper i befolkningen använder dem. Det är bra om man redan i tidig ålder vänjer sig vid att använda grönområden. Det ökar betydelsen av skolors och förskolors utflykter och spelar särskilt stor roll för barn från familjer som inte har vanan att besöka grönområden.

Länkar till information om grönstruktur på andra sajter

hallbarstad.se/tag/stadsgronska/

How might contact with nature promote human health? Promising mechanisms and a possible central pathway. Frontiers in psychology, 2015.

Urban green spaces and health. A review of evidence. WHO Regional office for Europe, Copenhagen, 2016 (pdf).

Människors hälsa I växande städer: 3. Grönstruktur och vatten (sidor 29-37). Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling, 2018 (pdf).

Fotograf/Illustratör: Matton