Grönstruktur

Växtlighet har många positiva effekter på människors hälsa och kan dessutom motverka de miljöproblem som orsakas av befolkningsökning och klimatförändringar. De flesta i länet har ett grönområde inom gångavstånd från bostaden men det är stora skillnader mellan hur ofta olika grupper i befolkningen besöker dessa områden.


Idag bor 85 procent av Sveriges befolkning i stä­der, vilket betyder att deras hälsa, både direkt och indirekt, påverkas av stadsmiljön. Det är därför viktigt att planera städer på ett sätt som både minskar risken för negativa hälsoeffekter av omgivningsmiljön och är långsiktigt hållbart.

Under de senaste tio åren har intresset för de positiva effekterna av stadsgrönska ökat, både i Sverige och utomlands. Att öka mängden stadsgrönska har föreslagits som en effektiv åtgärd mot miljöproblem som orsakas av bland annat befolkningsökning och klimatförändringar. Egenskaperna hos stadsgrönska som bidrar till en bättre omgivningsmiljö kallas med ett samlingsnamn för ekosystemtjänster.  Till dessa hör till exempel att grönskan bidrar till att:

  • Motverka att det uppstår urbana värmeöar under värmeböljor
  • Minska risken för översvämningar genom icke hårdgjorda miljöer och därigenom ökat lokalt upptagande av regnvatten
  • Öka lagring och bindning av koldioxid och utfiltre­ring av andra luftföroreningar.

Forskningen visar också att stadsvegetation även direkt påverkar befolkningens hälsa, bland annat genom att stimulera till fysisk aktivitet och återhämtning.

 

Fotograf/Illustratör: Matton