Viktigt att veta om buller och hörselskydd

Är det hög ljudnivå där du jobbar? Det finns gränser för hur höga ljud som är tillåtna på en arbetsplats för att förhindra att människors hörsel skadas. Är ljuden högre än så är arbetsgivaren skyldig att i första hand försöka sänka ljudnivån på annat sätt men går inte det så behövs det hörselskydd.

Marie Lewné jobbar som yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm. Som yrkeshygieniker jobbar hon med bedömningar av vad som kan vara skadligt i våra arbetsmiljöer och vad man kan göra åt det. Som till exempel buller. Och hörselskydd.

– När det gäller hörselskydd brukar jag säga att det bästa skyddet är det skyddet man använder! För tycker man att skydden är för jobbiga att använda så spelar det ju tyvärr ingen roll hur effektiva de är. Då är det i så fall bättre att du har ett skydd som kanske ger något sämre skydd men som du faktiskt använder, säger Marie Lewné.

– Men det är ju förstås viktigt att dämpningen gör att man kommer under hörselskadliga nivån, tillägger hon.

Vilka skador kan man få av buller?

– Det mest klassiska är hörselnedsättning. Frekvensen på det skadliga bullret påverkar vilken typ av hörselnedsättning man får. Är det så att de ljuden ligger på en viss frekvens är det också på de frekvenserna man får nedsatt hörsel. Tidigare när militärer sköt utan skydd så kunde man mäta och se att deras hörselnedsättning låg runt samma frekvens som skottljudet. Men är det till exempel ett vanligt brusljud så slår det över hela skalan. Den andra vanliga hörselskadan är tinnitus. Sen får man också stresspåslag av buller vilket kan leda till en mängd olika besvär och sjukdomar, säger Marie Lewné.

Omgivningsbuller

På senare år har man börjat prata alltmer om det så kallade omgivningsbullrets inverkan på människors hälsa. Då behöver det inte alls handla om så höga ljudnivåer att det orsakar hörselskador utan det är till exempel trafikbuller från bilar, tåg och flygplan. Det finns idag forskning som visar samband mellan trafikbuller och en mängd sjukdomar, läs mer i länken till höger/härunder (mobil).

När behövs hörselskydd?

Ljudstyrka mäts i decibel (dB). Eftersom för höga ljud kan skada hörseln finns det ett antal olika ljudnivåer som en arbetsgivare behöver förhålla sig till för att se till att arbetsplatsen är säker för arbetstagarna. Om det bullrar måste arbetsgivaren göra en riskbedömning. Gränsvärdet ligger på 85 dB(A) (för en förklaring av decibel A, se faktarutan). Det betyder att ljudets medelvärde under en 8-timmars arbetsdag inte får ligga högre än så. Det finns också ett insatsvärde på 80 dB(A), där arbetsgivaren är tvungen att bland annat informera och utbilda arbetstagarna om riskerna med buller. Den högsta ljudnivån under en dag får inte ligga högre än 115 dB(A) och det får inte förkomma kortvariga ljud, så kallade ”impulsljud”, på mer än 135 dB(C). Högre ljudnivåer än så på en arbetsplats betyder att arbetsgivaren måste vidta åtgärder för att sänka ljudnivåerna. Om det inte är möjligt måste hen se till att hörselskydd används.

– Man ska tänka på att det här gränsvärdet på 85 dB(A) är väldigt gammalt. Det är också som de flesta gränsvärden lite ekonomiskt satt så även om man jobbar i 85 dB(A) och inte högre under ett helt liv så är det en viss procent som kommer att få skador. Vissa av oss har också en större medfödd känslighet som innebär att vi lättare får en hörselskada, säger Marie Lewné.

Vilka typer av hörselskydd finns det och när ska man använda vad

Kåpor

• Passiva - Dels finns det de lite enklare som helt enkelt stoppar ljudet. De finns med olika dämpningsgrad och med olika byglar, till exempel de som monteras på hjälm.
• Aktiva - Dämpar höga ljud men förstärker svaga. Bra när det är viktigt att kunna kommunicera eller höra varningssignaler.

– Jägare till exempel använder ofta aktiva skydd eftersom de vill höra om en älg närmar sig, men dämpa själva skottljudet, säger Marie Lewné.

Det är viktigt att byta tätningsringarna som sluter mot huvudet när de tappar formen och blir spröda. Har du hörselskydd med batteri är det förstås också viktigt att komma ihåg att byta batteri. Använder du glasögon kan skalmarna hindra kåporna från att sluta tätt, vilket sänker skyddseffekten.

Proppar

• Passiva – Finns i olika märken och prisklasser. Väger mindre och blir inte lika varma som kåpor. Proppar finns också med snodd, handtag eller bygel.
• Aktiva - Proppar som är formgjutna för just din hörselgång. Kan beställas så att de dämpar höga ljud och förstärker svaga och går därför att anpassa efter just de ljud man vill skydda sig mot.

– Kåpor kan skydda mot högre ljudnivåer än proppar så i vissa situationer måste man använda kåpor. På Arbetsmiljöverkets hemsida till exempel, finns tabeller där man kan se vilka ljudnivåer som förekommer vid vilken typ av arbete och vilket skydd som krävs, säger Marie Lewné.

Vilka yrken är mest utsatta?

– Traditionellt tänker man ju på byggen och industrier. Yrken där folk jobbar med maskiner, till exempel på byggen, och/eller med stål och plåt och där det förekommer plötsliga höga ”slagljud”. De ÄR också utsatta. Människor som jobbar med musik löper också stor risk. Men jag tror att ljudet av människor såsom i skolor, förskolor och på restauranger är underskattat. Glada skrattande barn kan låta en hel del!

Hur mäter man ljud?

– Ljud mäts med en bullermätare. Vanligen använder man personburna mätare så man kan mäta under hela arbetsdagen. Då får man fram genomsnittsvärdet och kan också se när den högsta exponeringen sker under dagen. Men det finns också mätare som man kan använda för att analysera bullret lite mer för att till exempel se om det är hög- eller lågfrekvent (höga toner eller bastoner). Det kan vara viktigt att veta när man ska planera bullerdämpande åtgärder eller välja hörselskydd.

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton (toppbild), Sarah Wiklund (Marie Lewné, hörselskydd)