Över 90 procent av testade tatueringsfärger klarade inte lagkraven

I ett nyligen avslutat samarbetsprojekt mellan bland annat Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Karolinska Institutet och KTH, testades 73 olika tatueringsfärger för allergiframkallande ämnen. Resultaten visade att en majoritet av proverna, 93 procent, inte klarade lagkraven.

Spår av de allergena metallerna nickel och krom fanns i alla prover och andra allergiframkallande metaller hittades i ett flertal prover. Flera pigment som antingen är helt förbjudna eller anses vara icke-lämpliga i tatueringsfärger fanns i 61% av de undersökta färgproverna. Dessutom rekommenderades lapp- och allergitest felaktigt för många färger på ett sätt som inte godkänns av dermatologer. I värsta fall kan dessa rekommendationer leda till att en person får en allergi. De 73 olika färgproverna som testades skänktes av tatuerare eller köptes i butik och via olika online-butiker. 

Testerna utfördes av KTH-studenter under handledning av Yolanda Hedberg, professor i kemi på University of Western Ontario i Kanada (tidigare forskare vid Karolinska Institutet) i samarbete med forskare från bland annat CAMM, Region Stockholm och Universitetet Graz i Österrike. Projektet möjliggjordes genom det så kallade PAUS-projektet (vinnova.se), ett projekt med syfte att möjliggöra erfarenhetsutbyte och lärande bortom lärosätesgränser kring framför allt utbildningsrelaterad personrörlighet från akademin till externa organisationer i andra sektorer, med studentmedverkan.  

Att svenskar skaffar permanenta tatueringar blir allt vanligare. Många tatuerar sig också utomlands (cirka 12 procent). I takt med denna ökning blir också hälsoproblem relaterade till tatueringar, såsom allergiska reaktioner,  allt fler. Allergiska reaktioner kan uppstå även långt efter att tatueringen gjorts. Det finns över 4 300 kända allergiframkallande ämnen idag, till exempel metaller och vissa pigment. Permanenta tatueringar, som i praktiken inte kan tas bort, kan leda till svårläkta eksem och livslånga allergier. Inom EU och i Sverige finns därför lagstiftning som kräver att produktens etikett ska innehålla korrekt information om innehåll, tillverkarens namn och adress, bäst före datum, sterilitet, LOT-nummer samt hur produkten ska lagras. Vidare finns krav kring maxhalter av ett antal metaller och föroreningar och rekommendationer om att undvika vissa pigment. Idag är det dock enkelt att beställa hem nästan vilka tatueringsfärger som helst via Internet, utan krav på licens eller utbildning, och andelen tatueringsfärger ute på marknaden som har kontrollerats av Läkemedelsverket är mycket liten.

Sammanfattningsvis rekommenderar studien att fler kontroller bör utföras och att konsumenter bör vara försiktiga. Minst föroreningar hittades i svarta och vita färger, medan röda färger innehöll flest potentiellt farliga substanser. Skillnaderna mellan olika märken var stora och tatuerare avråds från att köpa in okända tatueringsfärger som inte registrerats av Läkemedelsverket. Även registrerade färger kan dock innehålla farliga ämnen.

Medverkande handledare

Medverkande handledare i projektet var, förutom Yolanda Hedberg, yrkeshygieniker och med dr Marie-Louise Lind på CAMM, dr Leila Josefsson och professor Åsa Emmer, båda på Tillämpad fysikalisk kemi vid KTH, samt professor Walter Goessler på Universitet Graz i Österrike.

 

Publicerad 2021-09-03