Ojämlikhet i utsatthet för luftföroreningar i Stockholms län

Rapporten ”Utomhusluften i Stockholms län” visar att exponering för luftföroreningar är ojämnt fördelad mellan olika grupper i befolkningen.

Centrum för arbets- och miljömedicins (CAMM) rapport ”Utomhusluften i Stockholms län” visar på ojämlikheter i exponering för luftföroreningar. Den visar också på ett tydligt samband mellan halter av luftföroreningar utanför bostaden och självskattad påverkan på hälsa av utomhusluften, där de flesta som rapporterade negativ och mycket negativ påverkan på sin hälsa av utomhusluften bodde i områden med högre halter av luftföroreningar.

Geografiska skillnader i hälsa och livslängd

Den förväntade livslängden är den högsta någonsin i Stockholms län. Trots detta förekommer fortfarande stora skillnader i både hälsa och livslängd mellan olika befolkningsgrupper. Eftersom länet är segregerat och segregationen ökar uppstår även tydliga geografiska skillnader i hälsa. God hälsa påverkas av många faktorer i miljön, bland annat spelar utformningen av människors närmiljö en stor roll - hur miljön runt bostaden ser ut med gångvägar, kollektivtrafik, cykelbanor, trafikerade vägar och parker. Att den omgivande miljön skiljer sig åt för olika grupper i befolkningen är därför något som resulterar i ojämlikhet i förutsättningarna för att uppnå en god hälsa.

- Rapportens resultat talar för att det finns ojämlikheter i befolkningen både när det gäller exponering för luftföroreningar och besvärsrapportering. Därför är det viktigt att fortsätta följa miljöns påverkan på hälsan med särskilt fokus på ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper, säger Antonis Georgelis, Enhetschef för miljömedicin på CAMM och en av författarna till rapporten.

Äldre, barn och personer med dålig hälsa påverkas mer

Äldre, barn och personer med dålig hälsa tenderar att bli mer negativt påverkade vid exponering för luftföroreningar och andra miljöfaktorer, detta gäller även i segregerade områden. Grupper med lägre socioekonomisk status (de arbetslösa, de med låga inkomster eller lägre utbildningsnivåer) tenderar också att påverkas mer negativt som ett resultat av både högre exponering och större sårbarhet.

Rapporten grundar sig framförallt på ett urval av dem som har besvarat den miljöhälsoenkät som skickades ut 2015.

Om miljöhälsoenkäten

Miljöhälsoenkäten skickas ut vart fjärde år till ett urval av Sveriges befolkning. Enkäten innehåller frågor om olika miljöfaktorer samt upplevda besvär och hälsotillstånd. Cirka 14 000 personer i Stockholms län besvarade Miljöhälsoenkät 2015.

Publicerad 2021-03-19