Ny rapport har kartlagt äldres situation i arbetslivet

För att säkra våra välfärdssystem och vår kompetensförsörjning behöver människor stanna kvar längre i arbetslivet. Rapporten ”Äldre i arbetslivet” har kartlagt situationen som den ser ut idag och visar på utmaningar och möjligheter.

Medelåldern för Sveriges befolkning blir allt högre och det finns en stark önskan från politiskt håll om att människor ska stanna kvar längre i arbetslivet. Det är viktigt både för att säkra välfärdssystem och för kompetensförsörjningen. Nyligen publicerades rapporten ”Äldre i arbetslivet” – en  omvärldsanalys som belyser kritiska områden vad gäller äldres deltagande i arbetslivet. Rapporten har tagits fram av Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) på uppdrag av svenska ESF-rådet.

Starkt behov av att pröva olika strategier

Rapporten är ett viktigt underlag för rådets eget vidare arbete med frågorna men också en kunskapsgenomgång med exempel på åtgärder som kan fungera som inspiration för enskilda arbetsplatser, branscher och myndigheter. Den pekar på ett starkt behov av att fortsätta utforska och pröva olika strategier för ett hållbart och inkluderande arbetsliv för alla åldrar. Det finns vetenskaplig evidens för vilka faktorer som är viktiga för att lyckas men de praktiska lösningarna måste prövas och utvärderas i olika sammanhang för att avgöra om de faktiskt är effektiva och inte har oavsiktliga sidoeffekter.

Ett arbetsliv med förmågan att möta och behålla medarbetare som åldras kommer också att ha större kapacitet att inkludera den som har en medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning.

- Centrum för arbets- och miljömedicin kommer fortsatt att bedriva forskning och utveckling och förmedla kunskap om ett hållbart arbetsliv i ljuset av en åldrande befolkning, säger Maria Albin, verksamhetschef på CAMM och en av författarna till rapporten.

Om rapporten

Rapporten har skrivits av Maria Albin, läkare och professor i arbets- och miljömedicin, och Marianne Parmsund, samhällsvetare, som båda är verksamma vid CAMM, samt av Eskil Wadensjö som är nationalekonom och professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet  och av Emilia Liljefrost som är ekonomhistoriker och senioranalytiker på ESF-rådet. Den är framtagen på uppdrag av och finansierad av svenska ESF-rådet.

Publicerad 2017-12-15