Mer kunskap behövs om rehabilitering och återgång i arbete för patienter med långvariga symptom efter covid-19

I slutet av mars hölls på Centrum för arbets- och miljömedicins initiativ ett digitalt möte för att diskutera arbetslivsriktad rehabilitering av patienter som blivit långvarigt sjuka efter covid-19-infektion. Vid mötet föreläste också representanter från bland annat Karolinska Universitetssjukhuset, företagshälsovård och Svenskt Näringsliv.

I spåren av pandemin finns ett växande antal patienter med långvariga symtom efter covid-19-infektion, det som nu kallas för postcovid. Kunskapen är fortfarande bristfällig om hur symptomen skiljer sig mellan olika grupper.

- Många av de drabbade är fortfarande i arbetsför ålder men vi behöver mer kunskap och erfarenhet kring hur dessa personer ska kunna återgå i arbete. Vi vet för lite om själva tillståndet, om hur patienternas behov ser ut och under vilka omständigheter det är lämpligt att börja arbeta igen. Under mötet diskuterades att det finns ett stort behov av nationella kunskapsstöd för utredning och uppföljning, som inkluderar differentialdiagnostik*, säger Theo Bodin, forskare från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), som är en av initiativtagarna till mötet.

En annan fråga som diskuterades var hur rehabiliteringsprocessen ska se ut. Mötesdeltagarna var överens om att det är viktigt att ta vara på erfarenheter från andra rehabiliteringsprocesser, till exempel vid utmattningssyndrom, kronisk smärta och CFS/ME (kroniskt trötthetssyndrom).

- Många patienter har en kognitiv nedsättning och en synpunkt som kom upp var att det då blir svårare att arbeta i öppna landskap och andra bullriga miljöer, vilket är en arbetsmiljöfråga likt den vid stress och utmattning, säger Theo Bodin.

En central fråga när det gäller rehabilitering gäller kunskapsutbyte och samordning mellan olika aktörer. Under diskussionerna på mötet lyftes bland annat samordning mellan medicinsk och arbetslivsinriktad rehab – det behövs en bättre struktur för överlämning mellan dessa vårdnivåer och därmed bättre samordning mellan Rehabiliteringskliniker, företagshälsovård och primärvårdens rehabkoordinatorer. Det är viktigt att kontakt med arbetsgivaren upprätthålls under hela rehabiliteringsprocessen och det behöver finnas rutiner för avstämningsmöten och flerpartsdialoger där också försäkringskassan deltar.

- Angående försäkringskassan finns en oro kring hur de kommer att bedöma patienter med långvariga symtom. Det som sades under diskussionerna var att det försäkringsmedicinska beslutsstödet behöver utvecklas och arbetsförmågeutredningars centrala funktion för rätt till sjukpenning bör lyftas fram, säger Theo Bodin.

Bland deltagarna vid mötet fanns bland annat medarbetare från de arbets- och miljömedicinsk klinikerna, Karolinska Universitetssjukhuset, företagshälsovård, Svenskt Näringsliv och rehabkliniker från olika delar av landet.

Efter mötet har Socialstyrelsen publicerat första och andra delen i sitt process- och kunskapsstöd om postcovid. Dessa finns att läsa på deras samlingssida som uppdateras kontinuerligt under 2021:

www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/socialstyrelsens-roll-och-uppdrag/postcovid/ (socialstyrelsen.se)

Publicerad 2021-04-22