Medicinsk studie- och yrkesvägledning i skolan ett viktigt steg mot ett friskare arbetsliv

Det var fullsatt när Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) höll sitt seminarium ”En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan”. Ett femtiotal skolsköterskor, skolläkare och studie- och yrkesvägledare fanns på plats för att lyssna och diskutera hur skolan kan ge elever bättre möjlighet att göra välgrundade val och på så sätt minska antalet unga som drabbas av arbetsskador.

Seminariet utgick ifrån projektet ”Hälsosam yrkesdebut”, ett projekt med syftet att minska antalet elever på gymnasieskolans yrkesprogram som drabbas av arbetsskador under sin utbildning eller tidigt i karriären.

– Ungefär var tredje elev har idag eksem, allergisnuva eller matrelaterade besvär och unga personer mellan 16 och 24 år drabbas oftare än äldre av arbetsskador. Ändå är det få elever idag som får information om vad de utifrån sin hälsa bör tänka på när de gör sina gymnasieval. Eleverna måste få möjlighet att göra välgrundade val, inledde Marina Jonsson, allergisamordnare på CAMM och projektledare för projektet Hälsosam yrkesdebut.

Uppmärksamma enskilda elevers medicinska förhållanden

Projektgruppen presenterade resultat från sin kartläggning av hur grundskolor och yrkesprogram på gymnasier i Stockholms län jobbar med medicinsk studie- och yrkesvägledning idag.  De förklarade också begreppet mer i detalj:

– Medicinsk studie- och yrkesvägledning innebär att skolan uppmärksammar den enskilda elevens medicinska förhållanden och känslighet för att minska risken för att eleven drabbas av ohälsa under utbildningen eller i sitt framtida yrkesliv. Det kan handla om allergier eller annan överkänslighet med eksem och astma eller om diabetes eller neurologiska problem.

I enkäten som skickades ut till cirka 1100 rektorer, yrkeslärare, skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare i länet angav hela 96 % att man tyckte att det var mycket viktigt eller viktigt med medicinsk studie- och yrkesvägledning.

Viktigt med stöd från ledning

Enkätresultaten visade också att det är viktigt att det är sanktionerat av och finns stöd från skolledningen kring hur arbetet med medicinsk studie- och yrkesvägledning skall bedrivas.  Det var också tydligt att man såg ett samarbete mellan elevhälsa och studie- och yrkesvägledare som en förutsättning för att kunna lyckas. Här nämnde några deltagare på seminariet att brister i organisation och rutiner kan skapa hinder. Ibland är till exempel skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare inte på plats i skolan samtidigt. Ofta saknades också möjlighet till vidareutbildning inom medicinsk studie- och yrkesvägledning, något som både skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare efterfrågade.

Medicinska kontroller skyddar

Läkare och psykolog Allan Toomingas och yrkeshygieniker Marie Lewné berättade mer om medicinska kontroller, varför de behövs och när det kan bli aktuellt.

– Ibland behöver särskilt riskfyllda uppgifter utföras i samhället och sånt arbete ska inte göras av personer som är särskilt känsliga för risken ifråga eller på andra sätt har bristande förutsättningar. Medicinska kontroller görs för att skydda både de här personerna och för att skydda omgivningen, sa Allan Toomingas.

Han la också till att bristande förutsättningar inte på något sätt har att göra med saker som kunskap, skicklighet eller effektivitet utan det handlar om faktorer med koppling till hälsan.

Hitta lösningar

Att det fanns ett stort engagemang hos deltagarna märktes tydligt under seminariets diskussionspass.

– Det räcker inte med elevhälsa och studie- och yrkesvägledning. Det behövs insatser från lärarna också, sa en deltagare.

Att börja tidigt i årskurserna och diskutera arbetsmiljö och hälsa togs upp som ett sätt att introducera området som senare skulle kunna resultera i ett större intresse för dessa frågor hos eleverna när det blir dags att fundera över yrkesval.

Flera deltagare nämnde att det är viktigt att inte stänga dörrar och på så sätt döda en elevs framtidsdrömmar om det finns medicinska hinder utan att istället försöka hitta positiva lösningar och alternativa vägar.

Medverkande:

Marina  Jonsson, projektledare
Marianne Parmsund samhällsvetare
Mihály Matura överläkare
Allan Toomingas, läkare och psykolog
Marie Lewné yrkeshygieniker
Lena Hillert,överläkare

Bilden: Marina Jonsson, projektledare

Text och foto: Sarah Wiklund