Grönska och utrymme främjar barns hälsa

Barns hälsa, lek och lärande främjas av gröna, rymliga utemiljöer och minskade luftföroreningar. Men hur klarar den allt mer förtätade staden av att ta hänsyn till barnperspektivet? Om det handlade Folkhälsomyndighetens miljömedicinska möte i början av november.

I en stad finns många miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa. Luftföroreningar, buller, miljögifter och allergener från byggnadsmaterial har exempelvis koppling till ohälsa som hjärt-kärlsjukdom, luftvägssjukdomar och metabola sjukdomar. Att minska invånarnas exponering för hälsoskadliga miljöfaktorer är en fråga om samhällsplanering – av bland annat transporter, byggnader, industrier, gång- och cykelstråk och grönområden.

- Städer kan vara farliga för hälsan, javisst. Men med en genomtänkt stads- och samhällsplanering kan exponeringar och hälsorisker minskas, sa Tom Bellander, professor vid Karolinska Institutet och enhetschef vid Centrum för arbets- och miljömedicin, som föreläste om samhällsplaneringens koppling till miljö och hälsa.

Grönt bra för aktivitet, kognition och födelsevikt

Forskning visar att människor som bor i stadsmiljöer som innehåller mycket vegetation är friskare än människor som bor i områden med mindre grönska.

- Bland annat har det visat sig att människor som bor i grannskap med grönstruktur har lägre dödlighet på grund av minskad risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar och lägre upplevelse av stress och utsöndring av stresshormoner, sa Mare Löhmus, forskare vid Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin, som föreläste om grönstrukturers effekter på hälsa.

När det gäller barn och unga har studier visat att sannolikheten för att barn ska ägna sig åt fysisk aktivitet ökar med ökad omgivningsgrönska och att barn som flyttar till grönare områden ökar mest i kognitiv funktion. Dessutom minskar risken för låg födelsevikt om mamman man bor i grönare områden.

Luftföroreningar påverkar lungfunktion

Enligt Socialstyrelsen är svenska barns hälsosituation bland de bästa i världen. I en förtätad stad är det ändå viktigt att komma ihåg de samband som finns mellan exponering för luftföroreningar och luftvägssjukdom hos barn.

- Det finns samband mellan luftföroreningar från trafik och akuta andningsbesvär hos astmatiker och mellan långtidsexponering av höga halter via närhet till trafikerade vägar och sänkt lungfunktion, sa Erik Melén, barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, som föreläste om miljöfaktorer och barns hälsa.

Det finns även forskning kring hur barns utemiljöer bör se ut. Forskningsprojekt i förskola och skola visar bland annat att barns utemiljöer bör vara vidsträckta nog att främja fysisk aktivitet och lek och lagom lummiga för att släppa igenom solens D-vitamingivande strålar och skydda från konstant exponering för UV-ljus.

- När svenska städer växer sker det ofta genom förtätning, alltså att städerna byggs inåt. Frågan är vad det på lång sikt innebär för utemiljöerna och barnperspektivet, sa Fredrika Mårtensson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som föreläste om utemiljöer för barns lek, lärande och hälsa.

Rymlighet och variation viktigt

Enligt henne har ett uteområde hög potential för barn om det är rymligt – att det alltså finns rejäla ytor för spring och acceleration och möjlighet att hitta egna platser för lek. Det är också viktigt med vegetation i utemiljön eftersom träd och buskar kan underlätta exempelvis samspel, fabulerande och sång. Det bästa är om utemiljön har en mix av byggda element, vegetation och öppna ytor.

- Och se upp för konstruktioner som låser in leken. Det blir tyvärr allt vanligare med stora lekredskap och konstruerade element som leder till en mer hierarkisk lek, mindre fysisk aktivitet och svårigheter för enskilda barn att påverka lekförloppet, sa Fredrika Mårtensson.

Även mindre städer förtätas

Folkhälsomyndighetens miljömedicinska möte om barn och ungas utemiljöer avslutades med en paneldiskussion där samtliga föreläsare först konstaterade att de inte anser att storstäder är sämre för barn och unga än andra platser i Sverige. Förtätningstrenden präglar även mindre städer och samhällen, enligt forskarna på plats.

En annan fråga som diskuterades var om Stockholm bör fortsätta med sina förtätningsambitioner. Ja, svarade samtliga föreläsare, om den gröna strukturen skyddas som stadsbyggnadselement.

- Stadsplanerare, arkitekter och politiker ställer upp på den täta staden som ledord. Så nu handlar det nog om att vi forskare måste ta ett större ansvar att servera svar, lösningar och strategier. Vi kan begära av oss själva att delta mer i dialoger, sa Fredrika Åkerman.

 

Text: Helena Edström

Foto: Matton