Första folkhälsodagen om förtätad Stockholmsregion

Idag: Två miljoner. År 2030: Två och en halv miljon. Prognosen för invånarantalet i Stockholms län pekar på en tillväxt som innebär en rad utmaningar för regionens stadsplanering. Om detta handlade Stockholmsregionens första regionala folkhälsodag.

Den första regionala folkhälsodagen i Stockholms län gick av stapeln den 18 februari på Münchenbryggeriet och omfattade ett brett program som tydligt avspeglade folkhälsofrågans komplexitet. Att nå en storstadsregion med välmående människor handlar både om social utveckling och stadsmiljöutveckling – och det både lokalt i närområdet och regionalt i kommunen och länet. Flera föreläsningar handlade om hur man ska kunna komma tillrätta med befintliga sociala skillnader och segregation i Stockholmsregionen.

Möjligt förtäta för bättre hälsa

På programmet stod också föreläsningar om hur den fysiska staden i sig kan påverka folkhälsan. För Stockholms län väntar på många håll, som följd av invånarökningen, en förtätad stadsmiljö. Förtätningar i städer kan innebära färre eller mindre grönområden, mer luftföroreningar och ökade bullernivåer – vilket i sin tur kan leda till ökad risk för ohälsa. Men det är inte hela bilden, enligt föreläsaren Tom Bellander, epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin och professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

- En förtätad stadsmiljö kan även ha positiva effekter på den upplevda hälsan – genom exempelvis ökad trygghet, kortare avstånd, mer gång- och cykelmöjligheter och mindre pollenbesvär. Det är min övertygelse att det är möjligt att förtäta staden till bättre hälsa i befolkningen. Men det kräver förstås att perspektivet omgivningsmiljö och hälsa är en central del av planeringsprocessen, sa han.

Även från arkitekturhåll poängterades möjligheten att se en förtätad stadsbyggnad som en del i folkhälsoarbetet. Faktum är att bristen på förståelse för stadsbyggandets sociala konsekvenser innebär en bristande insikt om hur en socialt hållbar stad kan byggas. Det menar Ann Legeby, forskare vid Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan, som föreläste om stadsbyggnad och social hållbarhet.

- Sociala spelregler skapas där människor möts – så hur stadsdelar och offentliga rum ser ut spelar roll för människors kunskapsutbyte. Vi kan bygga stadsdelar som antingen förenklar eller försvårar möten mellan olika sociala grupper, sa Ann Legeby, som deltagit i ett Mistra Urban Futures-projekt kallat Dela[d] Stad, om stadsbyggandets roll för utanförskap i olika delar av Göteborg.

Enkelt beskrivet avslöjar studien ett stadsbyggande som fungerar som en omvänd fördelningspolitik som ger till redan resursstarka grupper och försvårar för svagare – ett system där inbyggda avstånd till mänskliga och materiella resurser ger redan utsatta stadsdelar ett sämre utgångsläge.

Ny utvecklingsplan tar form

Enligt Stockholms läns rådande regionala utvecklingsplan, RUFS 2010, är visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Nu startar Landstinget och Länsstyrelsen i Stockholms län det fleråriga arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan.

- Regionplanering måste både se till den övergripande strukturen och de lokala stadskärnorna. Båda spelar roll för människors tillvaro. I kommande regionplanering ska vi ha ett större fokus på hållbarhetsfrågor, sa Bette Malmros, regionplanerare vid Tillväxt, miljö och regionaplanering vid Stockholms läns landsting.

Helena Edström