Forskare uppmärksammar förbisedd orsak till inomhusmiljöproblem

Fukt i byggnadsmaterial kan leda till kemiska reaktioner som gör att illaluktande ämnen avges till luften. Särskilt stort är problemet i hus byggda 1955-1978 då träskyddsmedel med klorfenoler användes i Sverige. Nu argumenterar forskare från Karolinska Institutet för en definition av luftkvalitet som tar större hänsyn till dålig lukt. 

Fukt i byggnader riskerar inte bara att ge upphov till mögeltillväxt, utan kan även orsaka oförutsedda kemiska reaktioner i byggmaterial vilket kan leda till att gasformiga ämnen avges till luften. Ett sådant fukt-orsakat inomhusmiljöproblem kan härledas till den stora användningen av klorfenoler i träskyddsmedel mellan åren 1955-1978. Användningen sammanföll med en stor byggboom i Sverige, miljonprogrammet, som pågick åren 1965-1974.

Ingen risk för toxisk effekt

Klorfenoler är kemiska föreningar som kan avges direkt från behandlat trä eller kan omvandlas till lättflyktiga och mögelluktande kloranisoler som i sin tur kan avges och orsaka luktproblematik i byggnader. I en studie finansierad av Formas, där forskare från bland annat Karolinska Institutet deltar, undersöks klorfenolsproblematiken i svenska byggander. En första studie är publicerad i tidskriften Indoor Air och nyligen kom en svensk sammanfattning i Svenska Byggingenjörers Riksförbunds tidning Husbyggaren.

- Klorfenoler och mögelluktande kloranisoler är vanligt förekommande i svenska byggnader, men halterna är väldigt låga. De är så låga att vi bedömer att det inte finns någon risk för klassiskt toxiska effekter, säger Johnny C. Lorentzen, som är en av forskarna bakom studien vid Karolinska Institutet samt miljöhygieniker vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

Lukter kan kopplas till hälsosymtom

Ingen toxisk effekt alltså. Men riktigt så enkel är inte frågan. För trots de låga nivåerna kan kloranisolerna påverka hur luften uppfattas av dem som vistas i husen. Människans lukttröskel är extremt låg för några av de kloranisoler som avges till luften.

- Eftersom lukten uppfattas som mögellukt, och lukten i sig förknippas med hälsorisk, kan det leda till en oro hos boende i byggnaden, säger Johnny C. Lorentzen.

Psykobiologiska studier har tidigare visat att dåliga lukter tillsammans med individens egen oro kan bidra till uppkomsten av hälsosymtom. Det är tänkbart att sådana mekanismer är inblandade när hälsoeffekter rapporteras från människor som bor i fukt- och mögelskadade hus, resonerar forskarna bakom artikeln i Indoor Air.

I sin studie tar forskarna inte upp vilken påverkan klorfenoler kan ha haft på människor när de en gång i tiden byggdes in i hus. Sådana data verkar inte finnas för Sverige. Som tillägg till artikeln i Indoor Air har texten i Husbyggaren lite information om hur man hanterade problematiken i Tyskland.

- I Västtyskland, där man i stor utsträckning också använt klorfenolhaltiga träskyddsmedel, gav användningen upphov till hälsoeffekter och till formuleringen av ett hälsosyndrom: wood preservative syndrome, säger Johnny C. Lorentzen.

Forskare vill se ny definition av luftkvalitet

Det rapporteras flitigt om syndromet i tyskspråkig facklitteratur och tyska myndigheter har genomfört informationskampanjer om hälsorisker med träskyddsmedel. Dessutom har man genom ett övervakningsprogram mätt halten av en viss klorfenol i blod i delar av den tyska befolkningen.

I Sverige däremot har synen på klorfenoler sett annorlunda ut. Här tycks man genom årtionden ha förbisett att klorfenoler skulle kunna ha effekter på hälsa. Nuförtiden är halterna av klorfenoler väldigt låga liksom för de mögelluktande kloranisolerna som man också har sett förbi.

Först 2012 beskrivs mögelluktande kloranisoler som ett inomhusmiljöproblem av offentliga institutioner. Ett skäl till att träskyddsmedelsproblematiken inte uppmärksammats i Sverige anser forskarna beror på definitionen av luftkvalitet. Ofta definieras god luftkvalitet så att hälsovådliga nivåer av kemiska ämnen underskrids. Ett sådant synsätt kan innebära att luftkvaliteten klassas som god trots att luften luktar illa, till exempel mögligt.

- I Husbyggaren föreslår vi att man utgår från brukarperspektivet och människans behov när man definierar luftkvalitet. Med en sådan definition hade träskyddsmedlen tidigt kunnat kopplas till obehag och man hade haft all anledning att gå vidare med den dåliga luftkvaliteten till frågan om ohälsa, säger Johnny C. Lorentzen.

Text: Helena Edström
Foto: Matton

Publicerat 20160419