Blodprov

Datainsamlingen för 24-åringar i BAMSE-projektet avslutad

Den senaste datainsamlingen i födelsekohorten BAMSE är nu avslutad. De som ingår i kohorten har nu hunnit fylla 24 år och det här är den femte gången det görs en klinisk uppföljning och den åttonde gången det skickas ut frågeformulär.

- Det här var första gången som personerna som ingår i kohorten själva svarade på formulären utan att deras föräldrar fick svara på kompletterande frågor, säger André Lauber, handläggare på Centrum för arbets- och miljömedicin, som har jobbat med BAMSE-projektet sen det startades 1994.

BAMSE-kohorten består av 4089 individer som har varit med sen de föddes 1994-1996, därav namnet födelsekohort. Syftet med projektet har varit att studera riskfaktorer för astma, allergi och lungsjukdomar.

2200 kliniska undersökningar

Datainsamlingen som nu är klar har pågått i cirka två och ett halvt år och innefattar en klinisk undersökning och en enkätdel. Den kliniska delen har genomförts på Södersjukhuset och innefattar bland annat blod-, saliv- och urinprover, allergitester och en noggrann undersökning av personernas lungfunktion som görs med flera olika tester.

- Totalt har vi gjort ungefär 2 200 undersökningar den här vändan, säger André Lauber.

Alla som deltar i undersökningarna får också ett provsvar tillbaka med sina resultat på bland annat allergitester och lungfunktionsprover.

- Vi finns också tillgängliga för att svara på frågor som deltagarna kan ha på sina provresultat, säger Alexandra Ek som jobbar på BAMSE-projektets sekretariat.

Mycket hög svarsfrekvens

Frågeformuläret som skickades ut innehöll 180 frågor om deltagarnas hälsotillstånd och levnadsvanor och fick en svarsfrekvens på cirka 75%, eller 3069 personer.

- Det är ganska unikt med en så hög svarsfrekvens efter 24 år men den får man inte gratis. Vi har skickat ut tre påminnelser via brev, vi har ringt upp dom, vi har skickat 2-3 påminnelser via e-post och till slut skickade vi också ett vykort, berättar André Lauber.

De tidigare datainsamlingarna gjordes när de personerna i kohorten var ett, två, fyra, åtta, tolv och sexton år gamla. Vid ett, två och tolv skickades bara enkäter men vid fyra, åtta och sexton gjordes också kliniska undersökningar.

Kontroll av data

Nu när insamlingen är avslutad pågår det som kallas för upprättning, vilket betyder att all data granskas och kontrolleras så att den är korrekt inmatad, att provresultaten är rimliga och att enkätsvaren är konsekventa.

- Det är ett jättejobb men väldigt viktigt för det kan ju lätt bli fel, säger Alexandra Ek. En av orsakerna till att det är så kul att jobba med den här studien är att den är så unikt välgjord. Det har alltid funnits någon som har jobbat med och haft ansvar för den här databasen.

- De flesta allergiforskare även ute i Europa känner till BAMSE-projektet och den har väldigt gott rykte även internationellt.

Material från BAMSE ligger idag till grund för över 20 avhandlingar och mer än 230 vetenskapliga artiklar.

- Men det finns fortfarande mycket data som ingen har tittat på, säger André Lauber.

Text: Sarah Wiklund
Foto: Yanan Li

Publicerad 2019-09-20

Om BAMSE-projektet

Bamse, som står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm (före detta Stockholms läns landsting). Projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. BAMSE-kohorten är en erkänd världsledande födelsekohort och materialet ligger idag till grund för över 200 vetenskapliga publikationer. Tack vare projektet har vi fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. 

Många finansiärer har bidragit till projektet under åren, bland andra Stockholms läns landsting, Hjärt-Lungfonden, Astma- och allergiförbundet, och nationella forskningsråd (VR, FORTE och FORMAS).