Ny SBU-rapport: Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har systematiskt granskat och sammanställt den samlade forskningen om samband mellan exponering i arbetsmiljön och ryggproblem. 

Sedan 2011 har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Syftet med det aktuella projektetet har varit att göra en systematisk och kritisk granskning av den vetenskapliga litteraturen som beskriver arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem – vilket SBU ser som ett övergripande begrepp. I granskningen används även de mer detaljerade begreppen ryggbesvär (upplevelse av smärta, värk eller obehag i ryggen), ischiassymtom, diskförändringar och ryggsjukdom. Rapporten rör bröst- och ländrygg. Halsryggen, alltså nacken, ingår inte i granskningen.

Sammanställningen visar att följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra:

• personer som arbetar med manuell hantering eller med böjd eller vriden rygg
• personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete
• personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete
• personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet
• personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (exempelvis skiftarbete).

Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar enligt sammanställningen lika hög grad ryggbesvär. Vidare visar sammanställningen att personer som upplever att de har goda möjligheter att påverka det egna arbetet, får stöd i sitt arbete och har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra.