Arbetsmiljö och boende centrala för jämlikare hälsa

”Arbete och arbetsmiljö” och ”boende och närmiljö” är två av de sju centrala områden där förändrade villkor kan betyda extra mycket för att minska hälsoklyftorna. Det skriver Kommissionen för jämlik hälsa i sitt delbetänkande ”Det handlar om jämlik hälsa” som lämnades till folkhälsominister Gabriel Wikström på måndagen.

I ”Det handlar om jämlik hälsa” diskuteras utgångspunkter, ställningstaganden och fakta som kommer ligga som grund för de konkreta förslag för att minska hälsoklyftorna som kommissionen kommer att presentera i sitt slutbetänkande.

Arbetsmiljö avgörande

Det finns många studier som visar att människor som arbetar har bättre hälsa än de som inte arbetar. Det är dock inte så enkelt som att arbete är lika med bättre hälsa.

− Vi vet att arbete kan främja hälsa och välbefinnande men det förutsätter goda arbetsförhållanden och en god arbetsmiljö. Dålig arbetsmiljö ger precis det motsatta och förstärker istället de sociala skillnaderna som redan finns, säger Maria Albin, verksamhetschef på Centrum för arbets- och miljömedicin, professor i arbetsmedicin och en av medlemmarna i kommissionen.

Besvär kopplade till psykisk ohälsa har ökat och nu blivit den vanligaste orsaken till att kvinnor anmäler arbetssjukdom medan belastningsfaktorer förblir den vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos män. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket som redovisas i delbetänkandet.

Buller en allvarlig hälsorisk

Det är sen länge vedertaget att boende och närmiljö har en stor påverkan på människors hälsa. Även om det finns lokala variationer hamnar personer med låg utbildning och inkomst oftare i otrygga bostadsområden med färre grönområden och mer buller och luftföroreningar vilket ökar risken för ohälsa.

− Det finns en ökad risk för allvarlig kronisk sjukdom – som högt blodtryck och hjärtinfarkt – som vi ser är kopplad till befolkningens exponering för trafikbuller, säger Maria Albin.

Maria Albin betonar vikten av att sprida den kunskap som finns inom de centrala områdena så att både individ, arbetsgivare, stadsplanerare och andra beslutsfattare vet vad som främjar hälsa och inte. Det vinner alla på, samtidigt som det motverkar de systematiska skillnaderna i hälsa i befolkningen. Här har de landstingsfinansierade arbets- och miljömedicinska enheterna en central roll när det gäller att befintlig kunskap ska komma till användning.

Allmänt om kommissionens uppdrag

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Kommissionen för jämlik hälsa tillsattes av regeringen i juni 2015 med uppdraget att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar. Slutbetänkandet ska lämnas i maj 2017.

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton
Publicerad 20160902