Skriv ut den här sidan

3H-studiens genomförande

Logistisk regressionsmodell ger urval av hus för fältstudie.

Utifrån en logistisk regressionsmodell identifierades de bakgrundsfaktorer som samvarierat mest med benägenheten att uppge hälsosymtom. Med hjälp av boendestrukturen i varje fastighet togs sedan en modell fram, för beräkningar av hur många individer i varje hus som kunde förväntas ha besvär. Med denna modell kunde ett antal hus som hade färre eller fler besvär än förväntat identifieras. Därefter gjordes analyser för stockholmare, både generella och med koppling till enskilda hus.

I de grundläggande analyserna undersöktes besvär med trötthet och huvudvärk. Dessa problem verkade dock vara mer relaterade till livsstilen än till bostaden och därför togs de inte med i de modeller som användes.

Underlagsrapporten från 3H-projektet, som baseras på enkätdata från 2005 om självrapporterade symtom och besvär, är sammanställd. Syftet med rapporten är att med statistisk säkerhet redovisa underlaget och analysen för den logistiska regressionsmodellen, som ligger till grund för klassificering av hus som har en högre andel boende med självrapporterade besvär än vad som kan förväntas.

3H-projektets fältstudie

De regressionsanalyser som beskrivs ovan skapade en möjlighet att urskilja två grupper av hus. Dels hus där de boende hade en lägre andel rapporterade besvär för SBS (sjuka-hus-symtom) än förväntat. Dels sådana hus där de boende hade en högre andel rapporterade besvär för SBS-symtom än förväntat.

Dessa fastigheter gav underlag för att genomföra en fältstudie med ambitionen att undersöka vilka egenskaper som karaktäriserar de hus som de boende upplever som hälsomässigt bra respektive dåliga, och om det går att identifiera mätbara skillnader mellan olika hus. Denna del beskrivs i ett separat program för fältstudien.

I fältstudien, som genomfördes under vintern 2006/2007, gjordes besiktningar och avancerade mätningar i nära 190 lägenheter i 47 flerbostadshus i Stockholm.

Utöver besiktningarna av fastigheter och enskilda bostäder gjordes följande tekniska undersökningar i varje bostad:

Basala mätningar av luftomsättning, luftfuktighet och temperatur över 14 dagar.
VOC analyser passivt över 14 dagar (Tenax).
Formaldehyd under 24 timmar.
I samarbete med Stockholms universitet gjordes en bred kemisk analys av inomhusluften (”luftkub”). Dessutom mättes vissa specifika kemikalier, bland annat bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, organiska trifosfatestrar och ftalater.

Senast ändrad: 2014-11-06